Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall under vintern 2006/2007. Emhart Glass är en världsledande leverantör av utrustning, kontrollsystem och reservdelar för glasförpackningsindustrin, och företagets produkter har etablerats som världsstandard. Glasförpackningarna har en temperatur på 500-600 grader Celsius när de har formats. De hålls därför över en perforerad platta, kallad deadplate, för att kyla glasförpackningarnas bottnar så att deformation undviks när de sedan transporteras vidare för efterbehandling. Syftet med detta examensarbete är att utföra simuleringar av kylluftdistributionen för hålbilden i deadplate med hjälp av CFD ? Computational Fluid Dynamics.

Vid radiometriska kalibreringar av bildsensorer görs en omvandling av digitala data till radiometriska data. På grund av sensordrift måste kalibreringen upprepas för infraröda sensorer under utdragna fältmätningar om kraven på noggrannhet är höga, vilket gör att kalibreringen blir mer komplex. Ännu svårare blir kalibreringen om mätningar görs i flera spektralband (multispektrala mätningar), om spektralbanden spänner över ett stort spektralområde eller om målobjektens strålnivåer varierar mycket. Detta medför dels att kalibreringen tar mer tid och dels att flera eller mer komplexa referensstrålkällor krävs. Syftet med arbetet var att studera problematiken i sådana kalibreringar och se om kalibreringen kunde göras enklare och robustare.

Växthus används för att ge ett bättre odlingsklimat åt grödor och växter. För ytterligare förbättring av förhållandena används växthusvävar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. Väven som behandlas i denna rapport är en så kallad energiväv som främst har till uppgift att minska energiåtgången vid uppvärmning.När väven är fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten då grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energiväven, vilket gör att det bildas droppar på väven som kan falla ned på växtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra svampsjukdomar och i övrigt också bidra till att tillväxten avstannar.

De allra flesta av oss har någon gång spenderat en eller flera nätter på sjukhus i samband med operationer, förlossningar eller sjukdomar. Det är viktigt att produkterna som används i samband med patienterna hjälper personen att uppleva bra komfort. Filten som patienten blir tilldelad under sin vårdvistelse ska skapa en behaglig temperatur, som är en av de viktigaste faktorerna för just god komfort. Det är inte bara viktigt att vi själva blir friska, produkterna som används inom sjukvården borde vara miljöanpassade för att både människa, miljö och klimat ska få en så frisk framtid som möjligt.Dagens filtar uppfyller de upphandlingskrav som ställs från VG region och Alingsåstvätteriet, men dessa innehåller inte några miljökrav eller specifikationer som garanterar att produkten och dess kringliggande processer genom hela dess livscykel är miljövänliga.Syftet med den här studien är att ta fram ett underlag för en miljöeffektivisering av hela produktlivscykeln för de filtar som används inom sjukvården idag. Intresset ligger i att produktutveckla för en friskare värld att leva i, för så väl människa som för miljö.

In December 2008 the municipal council in Nybro, decided that the municipality shouldreduce the budget for food service. The budget should be reduced by 2 100 000 SEK.They decided that the children- and education committee, and the care committee would haveto lower their budget with 1 264 000 SEK respectively 636 000 SEK. The change have to bedone under two years, 60 % should be done under 2009 and 40 % under 2010.As a result of the decision, many kitchens have to become kitchens that only serve food, notcook it. This will result in preschool staff and nursing staff take over some of the tasks fromthe kitchen staff. The municipal council also decided that entrepreneurs could take over one(later two) cooking areas.A kitchen that serves food means that there isn?t any cooking involved.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.

Antropogen utsläpp av metylkvicksilver har i flera århundranden skett till atmosfären och vattensystem. I Sverige har ansträngningar för att minska kvicksilverutsläpp pågått sedan 1970-talet, men problem med kvicksilverförgiftad fisk kvarstår. Problemen med kvicksilver uppstår när grundformen syntetiseras till en organiskform, metylkvicksilver. Metylkvicksilver kan ta sig över cellmembran och stanna kvar i biologiskvävnad där den påverkar enzymatiska funktioner negativt. Studier för att utreda var omvandlingen till metylkvicksilver sker har identifierat våtmarker som källor.

Byggnadsplåtslagare ställs ofta inför problemet att själva få utföra en zonindelning på tak när de ska montera bandplåt. Detta trots att de saknar rätt kunskaper och att det inte finns någon komplett arbetsbeskrivning att tillgå. Zonindelningen utförs på grund av temperaturrörelser i bandplåten. Examensarbetet ska undersöka på vilket sätt zonindelningen bör utföras i Karlstad. Resultat ska kunna användas som underlag när byggnadsplåtslagare ska indela taket i zoner.

Tjäderpopulationen Tetrao urogallus L. har under det senaste årtiondet minskat i täthet i stora delar av sitt utbredningsområde. Det är därför viktigt att undersöka faktorerna som kan påverka tjäderns fortplantning och överlevnad. Det råder delade meningar kring den främsta orsaken till nedgången. De flesta är eniga om att klimatet har en påverkan, men samspel mellan olika faktorer och lokala förhållanden är oftast avgörande för hur stor denna påverkan blir.

Den här rapporten om kallkällor i Haninge kommun i södra Stockholms län är ett examensarbete på KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och Källakademin. Arbetet utförs av två studenter, där en student fokuserar på källornas tillstånd i dag (denna rapport) och en student fokuserar på källornas historia och tradition. Det primära målet med detta arbete är att ge Haninge kommun och dess invånare bättre kännedom om de kallkällor som finns i kommunen, särskild med avseende på vattenkvalitet och tillgänglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmänheten om kallkällor och förse en del av dem med skyltar. Information om källornas existens och lokalisering inhämtades från olika databaser, främst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens samt genom personliga kontakter.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

 Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie. 28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden.

Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstål vid plastisk formning av plåt. Parametrar som undersöks är verktygstålsmaterial, plåtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillräckligt produktionslik. Därför skulle det vara önskvärt med ett mer produktionslikt slitagetest än det nuvarande. Vårt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest även att undersöka intressenters synpunkter på den nuvarande testmetoden och önskemål om ett framtida slitagetest.

The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp. Under Swedish conditions leptospirosis gives rise to reproductive disorders in pigs and symptoms of flu in humans. It has long been established that rodents are chronic carriers of pathogenic leptospires in their kidneys, and can spread the bacteria with urine. The old nomenclature of serovoars is still in use, but a new system of genetic classification has developed and today the genus Leptospira contains 17 species. There are several diagnostic test developed for leptospirosis.

Över 90 % av betäckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) år 2011. AI har många fördelar i avelsarbetet då hingsten inte behöver vara på plats när stoet brunstar, möjligheten att välja bland både nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoägaren. I Sverige samlas sperma från hingstarna normalt sett tre gånger i veckan genom upphopp på en fantomhäst där ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning är det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lämnar spermier som inte lämpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller späds ut för att reducera inverkan på spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan på spermierna vid naturlig betäckning men kan ha negativ inverkan på spermierna under lagring.