Syftet med arbetet är att ta reda på Likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer. Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen. Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende.

Det råder tuff konkurrens bland företagen för att få konsumenterna att välja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska återspegla företagets roll på marknaden. För att skapa framgång idag krävs det ett stort vetande samt information för att förstå konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsställa kundernas behov bättre än konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt råder det ingen tvekan om då vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som någon nyhet och därför är det väsentligt att ta reda på vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer härmed att fokusera på konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som är av störst betydelse när det kommer till val av kaffesort. Råder det några skillnader och likheter när det kommer till genus och åldersperspektiv.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka Likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i engelska och svenska som andraspråk.

I många kommuner väljer man idag att organisera äldreomsorgen på olika sätt. En typ av entreprenad är de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig från den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende på hur verksamheten är organiserad. De verksamheter som jämförs i denna studie är ett kommunalt äldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka Likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att få veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i två olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fägring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning och Skolvärlden. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se Likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden..

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka Likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

en small case studie av event med olika karaktär föregås av en kartläggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgång och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen växer fram överensstämmer på de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen.

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med studien är att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudläggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudläggning remedierar filmljudläggning. De datainsamlingstekniker som använts i undersökningen är djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna är två dataspelsljudläggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudläggare. Resultatet visar att det finns många likheter mellan dataspelsljudläggning och filmljudläggning. Det som skiljer dem åt är främst tekniken, interaktiviteten och användandet av dataspelsmotorn.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.