Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda Likheter och skillnader har komparation använts.Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för.

Syftet med studien är att synliggöra, analysera och beskriva likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan och upp till skolår 6, samt om och på vilket sätt detta inverkar på barns lärande. Resultatet i studien visar att det finns skillnader och likheter mellan pedagogernas kön, att eleverna påverkas på olika sätt genom att de inte får se både manliga och kvinnliga förebilder i skolan och att det är viktigt att pedagogerna reflekterar över sitt sätt att agera och interagera i lärandesituationer med barnen, för att så långt som möjligt kompensera den ojämna könsfördelningen..

Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnaderoch likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerandeföretag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket?Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärkavarumärket samt identifiera skillnader och likheter mellantjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter.En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatansamlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer.Den teoretiska referensramen baseras på vår modifieradeundersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrånbefintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring.Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet ochintervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfteatt stärka varumärket.Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hurtjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring.Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genomatt kunden involveras i arrangemanget och att sponsringenkombineras med andra marknadsföringsaktiviteter..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella Likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för Likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete?.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några Likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka Likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

Studien undersöker två förskoleklasslärare och deras arbetssätt genom metoderna observationer samt intervjuer. Båda förskoleklasslärarana arbetar på samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lärarna har ägt rumunder en längre period för att på så vis visa likheter samt skillnader i lärarnas arbetssätt och förhållningssätt gentemot eleverna. Det finns inget rätt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssätt men skillnaderna som kan uppstå kan vara relevanta för elevernas utveckling och lärande. Studien tar hänsyn till två olika teoretiska utgångspunkter som är varandras motsatser inom barns utveckling och miljö.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera Likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller Likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ändå en viktig gemensam nämnare, nämligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och medvetandegöra Likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jämföra dessa genrer. Dessa Likheter och skillnader har åskådliggjorts genom att låta de båda genrerna genomgå ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades på folkmusikers vis och en folklåt fick prova på att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes på viola.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur två olika lärare på två olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de båda klasserna har olika språklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstaspråk medan nästan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andraspråk. Syftet med vårt arbete var att vi ska se vilka Likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt läsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt på två helt olika skolor med hjälp av observationer och intervjuer.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka Likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka Likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att undersöka de Likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..