Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområdenmatematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©??åriga elever. Jag villeundersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledandeläsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolår.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv..

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

På grund av den ökade konkurrensen på världsmarknaden krävs det att företag ständigt utvecklas för att hålla sin position på marknaden. Nätverksstrukturen kan vara ett av många sätt att möta den hårda konkurrensen på mellan företagen. Uppsatsen behandlar två nätverksorganisationer med olika strukturer och arbetssätt där det ena företaget är uppbyggt utifrån ett franchisekoncept och det andra utifrån en federativ organisation samt strategisk allians. Syftet är att se hur organisationerna är uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa två företag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med djupgående intervjuer med två delägare i Mäkleriet AB och med VD:n i JK Försäkringar AB..

Bensimidazoler är en flitigt använd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som används inom veterinärmedicinen, varav en är en pro-bensimidazol (febantel). Däremot finns endast en substans tillgänglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete är att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger på kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistensläget i Sverige. Kemiskt sett är bensimidazoler relativt lika varandra då enbart substitutet (d.v.s.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Skollagen beskriver att undervisning är det arbete som förskolläraren genomför utifrån läroplanens mål. Studiens syfte är att undersöka och jämföra den planerade undervisningen i förskolan i två länder. Genom att jämföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa länders sätt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjälp av att kategorisera materialet utifrån de valda aspekterna; organsation, innehåll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola både hade likheter och skillnader.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår ett specifikt mål ur läroplanen för förskolan nämligen: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger på tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans värld. För att vi skulle kunna undersöka förskollärarnas förstelse av målet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer där de fått berätta för oss hur de tänker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt under fem kategorier där svaren behandlats och analyserats genom att jämföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jämfört detta med vår tidigare litteraturstudie runt ämnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollärare hade sitt eget sätt att tolka målet men där vi kunde finna både likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollärarnas utbildning och vidareutbildning..