Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Syfte: Syftet med denna uppsatts är att öka förståelsen för vilken påverkan samt uppfattning som föreligger vid användningen av celebriteter i olika marknadsföringsåtgärder beträffande Generation X respektive Y ur ett svenskt perspektiv. Metod:Detta är en empirisk studie med hermeneutisk förgrund som genomförts med intentionen att undersöka hur marknadsföring innehållande celebriteter uppfattas och i förlängningen påverkar de båda generationerna. Då vi har för avsikt att få en mer djupgående förståelse beträffande problemet har vi valt att genomföra fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns en del intressanta skillnader, men även likheter, mellan generationerna. Denna komparativa studie har bidragit till en fördjupad vetskap om både hur diversifierade uppfattningarna är samt hur olik påverkan kan vara från generation till generation..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Syfte och frågeställningarSyfte med denna studie var att undersöka löpträningens effekter på välbefinnandet med hjälp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).- Hur påverkar löpträning välbefinnandet?- Hur påverkar styrketräning välbefinnandet i jämförelse med löpträning?- Hur påverkar tv-tittande välbefinnandet i jämförelse med löpträning?MetodFör att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod av experimentell karaktär. Deltagare till studien rekryterades på två träningsanläggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löpträning, styrketräning och tv-tittande under tre skilda tillfällen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkät inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. Enkäten innehöll skattningsskalan EmRecQ.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

 Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003..

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .