Undersökningen syftar till att jämföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå. För att uppnå detta syfte har jag bl.a. studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkäterna om skolsystemet. Mina frågeställningar i detta examensarbete lyder: tjänar barnet på att börja skolan tidigare än vid 7 års ålder? Hur ställer de sig till studier i främmande språk? Vilken inställning till skoluniform finns det bland såväl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tänka sig att gå på en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns likheter och skillnader angående kraven som ställs på en arbetssökande klient för att den skall ha rätt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. Frågeställningarna handlar om vilka krav som ställs och vilka likheter och skillnader angående kraven som finns stadsdelarna emellan. Frågeställningarna handlar även om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av två vampyrkaraktärer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrån Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förändringar i skildringarna av vampyrkaraktärerna genom att jämföra hur dem skildras när det gäller utseende, liv samt beteende och handling och därefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktärerna emellan utifrån dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen på närläsning av romanerna eftersom jag endast ägnar mig åt att studera hur vampyrkaraktärerna skildras. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader när det gäller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förändrats, gått förlorade och likaledes bevarats när det gäller skildringarna av Edward som humanvampyr..

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever.

En stor del av genomförandet vid ett förvärv handlar om tillvägagångssättet för att få igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat på skillnader och likheter mellan förvärvsprocessen då det läggs ett offentligt bud och förvärvsprocessen för ett icke-publikt förvärv. Syftet med denna uppsats är således att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrån teorin och anknyta den till empirin som vi har hämtat från marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvärvsprocesser kan se ut beroende på om ett bolag är noterat på Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framställs de olika problem som kan uppkomma då den information som ges ut måste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det så vi vill se polisen i framtiden? Gränserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan länderna blir större. Hur lika/olika är polisväsendet och polisutbildningen i olika länder i Europa? I den här undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med holländska poliser har legat till grund för den jämförelse jag har gjort.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.