Gränsöverskridande försäkringsavtal har fått en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad på försäkringsområdet. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende gränsöverskridande försäkringsavtal. De regelverk i svensk internationell privaträtt som idag aktualiseras vid fastställandet av tillämplig lag på gränsöverskridande skadeförsäkringsavtal är lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (1993 års lag) och lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). Då Romkonventionen är det enda gemenskapsinstrument som är i formen av ett fördrag pågår det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen är av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor sannolikhet kommer att ersätta Romkonventionen.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med denna in vitro studie var att testa 8 olika växtextrakt (kanel, nejlika, tranbär, aronia, humle, lime, grönt te, timjan) på två av Streptococcus mutans egenskaper, biofilmbildning och syraproduktion, samt mäta totala fenolmängden i varje växtextrakt. Material och metod: Vattenbaserat (humle, aronia, tranbär, grönt te) och etanolbaserat (nejlika, kanel, timjan, lime) växtextrakt testades på S. mutans biofilmbildning och syraproduktion. Biofilmen framställdes i mikrotiterplattor. Bacto? Todd Hewitt Broth näringslösning och en nyligen isolerad stam av S.

Samfälligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas på två vis; genom föreningsförvaltning och delägarförvaltning. Föreningsförvaltninglämpar sig bäst för större samfälligheter som kräver många förvaltningsåtgärder och har många medlemmar. En sådan förening sköts genom en styrelse som är vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag går ut på att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stämmobeslut samt att se till att befintliga anläggningar förvaltas enligt anläggningsbeslutet och att nya anläggningar blir utförda.

Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen är stor vilket drabbar den enskilde spelaren både psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan låg poäng (14 poäng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: Två fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. Båda lagen fick utföra en FMS.

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.

Vårt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rättsreglerna angående uppsägning på grund av arbetsbrist i anställningsskyddslagen, och jämföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnå syftet valde vi som grund att utgå från befintlig litteratur inom området, vi gjorde dels jämförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprättat de aktuella kollektivavtalen. I vår teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rättsliga betydelse och uppsägningsförfarandets olika delar. Utifrån vår jämförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom många områden skiljde sig från lagen, men skillnaderna var i sig dock inte särskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angående definitionen på det elementära begreppet tillräckliga kvalifikationer.

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsäkring. Antalettecknade försäkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försäkrade fordon. Reglerna på försäkringsområdet och försäkringensomfattning påverkar således många.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

Syftet med uppsatsen är att genom att studera tre olika läsläror från tre olika tidsperioder undersöka hur och om läslärorna har förändrats över tiden. Syftet är också att studera hur de speglar de styrdokument som gällde då de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur är läslärorna uppbyggda och vilken läsinlärningsmetod återspeglas i läslärorna?Vad har förändrats över tid och vilka likheter går att finna i de olika läslärorna?Hur ser förhållandet till läslärornas samtida styrdokument ut?Frågeställningarna besvaras utifrån tre olika utgångspunkter nämligen den historiska bakgrunden för läromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika läsutvecklingsteorier.I en läslärostudie beskrivs och analyseras de tre läslärorna, Hem och hembygd Sörgården (1912), Nu läser vi A (1977) och Bodils Första Läsebok (2003), utifrån uppbyggnad och den läsinlärningsmetod som används. I en sammanfattande analys analyseras läslärorna utifrån utgångspunkterna och de grundläggande frågeställningarna. Resultaten visar att läslärorna är baserade på olika läsinlärningsmetoder men har liknande upplägg när det gäller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebär skillnader eftersom de är skrivna under olika tidsperioder. En annan förändring men också likhet läslärorna emellan är att det i alla tre går att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod.

På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ?Ipred-lagen?.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan.