SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra någotliknande. Där arbetar studenterna hela vägenmed projekten, från förslag via finansieringtill byggande och vi bestämde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegård. Tanken var att visa attdet är möjligt att genomföra en relativt storförändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommarenså att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar manmed att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nyainvånare staden förväntar sig att växa med.Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer ärmiljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Manär därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara enlösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nyabostäder till både Herrgården och Malmö.Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö somför människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gällande att svenska skolelevers hälsa har försämrats de senaste åren både avseende psykiskt och fysiskt mående. Enligt en del forskare beror detta på en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvärsnittsstudie var att få kunskap om gymnasieelevers mående på praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever från 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever på praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick på teoretiskt program (samhälls- och naturvetenskapligt program).

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

En grupp på 18 personer som arbetade med montering på line bedömdes efter i snitt 14 månaders sjukskrivning av ett tvärprofessionellt team inom företagshälsovården. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft långa sjukskrivningar eller där det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmåga. De utvalda träffade först företagsläkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och därefter träffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop åtgärdsförslag för respektive bedömd person.Företagsläkaren stämde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smärre justeringar lämnades slutrapporten till både den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge återkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete på såväl individuell som gruppnivå, samt att den bedömde skulle få ett verktyg att driva sin rehabilitering framåt.För att utvärdera vår insats utarbetades en intervjuguide och vår sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 månader efter avslutad bedömning, både för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbättringspotentialer för vår tjänst.

Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem.

Sammanfattning Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades.

Denna rapport är sammanställd av två studenter vid Luleå tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillväxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i västvärlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det främst de stor industriföretagen som stod för utlandsetableringarna och då handlade det främst om att etablera försäljnings- och produktionsanläggningar. Företagen har på senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att även förlägga FoU-verksamhet i andra länder.

SammanfattningFörfattare: Annika Hallberg & Helén PerssonHandledare: Leif AnderssonTitel: ServaNet Experience:- En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknadenNyckelord: ServaNet Experience, kärntjänst, stödtjänst, tilläggstjänst, kundbehov, kundtillfredsställelse, kundnöjdhetBakgrund, syfte & problem: ServaNet är ett affärsområde inom Sundsvall Elnät AB och ägs av Sundsvalls Kommun. ServaNet har introducerat sitt nya koncept ?Servanet Experience? som fokuserar på upplevelser. I detta koncept har kunden möjlighet att kombinera sitt upplevelsepaket inom internet, TV och telefoni och möjlighet att när som helst byta till annan leverantör eller hastighet.Syftet med uppsatsen/studien är att på ett så bra sätt som möjligt få fram ett underlag till planering för ServaNets etablering i Härnösand och i framtiden andra intressanta marknader.Med denna uppsats försöker vi ta reda på vad ServaNets kunder inom Sundsvall, Timrå och Ånge området tycker om företaget som leverantör av sitt bredband. Vi vill också med uppsatsen ta reda på om kunderna vet vilka tjänster som företaget erbjuder via sina tjänsteleverantörer och om de tycker att de är prisvärda.I uppsatsen undersöks hur kunderna kom i kontakt med ServaNet första gången och vad företaget gör för att marknadsföra sig och om de är tydliga.Uppsatsen visar också vilka egenskaper ServaNets befintliga kunder prioriterar när det gäller pris, hastighet, driftsäkerhet, tillgänglighet och service när det gäller bredbandstjänster.Avgränsning: I arbetet har vi avgränsat oss till att skicka ut enkäter till 200 slumpvist utvalda villakunder av cirka 4 500, inom Sundsvall, Timrå och Ånge området.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.