Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upplever och tÀnker kring sitt arbete med vÀrdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter pÄ lÀrarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mÄngkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lÀra dÄ det Àr ett viktigt Àmne och har dÀrför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhÀlle och vi Àr nyfikna pÄ hur detta kan tas till vara pÄ i förskolans verksamhet. För att sÀtta oss in i Àmnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mÄngkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken för bÄde mÀn och kvinnor i Sverige. Trots att lika mÄnga kvinnor som mÀn insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vÄrdförlopp hos personer som drabbats av en hjÀrtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. UtifrÄn en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhÀllsaktörer som möter vÄldtÀktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. FrÄgestÀllningarna Àr hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhÀllets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra informanter frÄn Uppsala Tjejjour samt fyra informanter frÄn Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehÄllsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjÀlp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strÀvar vi i resultatet efter att skapa förstÄelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till vÄldtÀktsdrabbade kvinnor.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförĂ€ndringar efter en hjĂ€rtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad pĂ„ 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförĂ€ndringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförĂ€ndringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjĂ€rtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförĂ€ndringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var bĂ„de frĂ€mjande och hĂ€mmande, vilka pĂ„verkade huruvida individen klarade av att förĂ€ndra sitt beteende.Slutsats: ÅterhĂ€mtningsperioden efter hjĂ€rtinfarkten prĂ€glades av en tvetydighet, vilken pĂ„verkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförĂ€ndringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan anvĂ€nda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförĂ€ndringar. Kvinnor efterfrĂ„gar information anpassad för kvinnor och de upplevde svĂ„righeter att upprĂ€tthĂ„lla livsstilsförĂ€ndringarna i det dagliga livet pĂ„ grund av en icke-samarbetande familj och vĂ€nner.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn pÄ kostrÄdgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i sÄ fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna pÄ mödravÄrdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvÀrsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler i Uppsala lÀn. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frÄgeformulÀr. Resultatet frÄn undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostrÄd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Studien uppmÀrksammar kvinnor som attraheras av mÀn som Àr emotionellt otillgÀngliga pÄ grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohÀlsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benÀgenhet att vÀlja emotionellt otillgÀngliga mÀn till kÀrlekspartners samt fÄ ökad kunskap om kvinnor som ingÄr i smÀrtsamma kÀrleksrelationer. Studiens frÄgestÀllning fokuserade pÄ hur kvinnornas partnerval kunde förstÄs mot bakgrund av deras nÀra relationer under uppvÀxtÄren. Studien utformades enligt kvalitativ design dÀr tre kvinnor med erfarenhet av smÀrtsamma kÀrleksrelationer intervjuades utifrÄn ett syftesbestÀmt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppvÀxtÄrens nÀra relationer, valet av kÀrlekspartner och relationen med otillgÀngliga mÀn.

Denna uppsats bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriÀr. Företag bör satsa pÄ anstÀlldas karriÀrutveckling dÄ det ökar individernas vÀlmÄende och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se pÄ vilket sÀtt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriÀrutveckling. FrÄgestÀllningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap Àr ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriÀr? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjÀlpt dem definiera och uppnÄ karriÀrmÄl.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Problem och syfte: Kvinnor Àr starkt underrepresenterade pÄ ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. SamhÀllet har visserligen gÄtt framÄt och förÀndringar har skett för kvinnor pÄ olika sÀtt men de förÄldrade strukturerna vad gÀller chefskap fortlever, nÄgot som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen pÄ chefspositioner. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera förklaringar till den lÄga andelen kvinnliga samt vad detta innebÀr. För detta ÀndamÄl har vi valt att titta nÀrmare pÄ omrÄdena ledarskap, genus, service och mÄngfald. FrÄgestÀllning: Varför finns det sÄ fÄ kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vÄr frÄgestÀllning har samlats in frÄn böcker och artiklar.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet pÄ 1990-talet ses som en sjÀlvklar och viktig frÄga. Under hela 1900-talet sÄ har det förekommit en kamp om att förbÀttra kvinnans villkor i samhÀllet. Det fanns en allmÀn samhÀllssyn dÀr kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagÀndringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. NÀr kvinnan började engagera sig i vÀlgörenhets- föreningar sÄ var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhÀllet.

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.