Tanken med arbetet vÀcktes dÄ vi som förÀldrar och studenter inte sett nÄgot samband mellan likabehandlingsplanen och det praktiska vÀrdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att beskriva, analysera och vidga förstÄelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för likabehandling och mot krÀnkande behandling till det praktiska arbetet med vÀrdegrunden. Det som i förskolan benÀmns som likabehandlingsplan bestÄr av tvÄ olika planer. Den ena heter likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot krÀnkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan frÄn och med april 2006. För att ingen ska behöva kÀnna sig krÀnkt eller diskriminerad pÄ förskolan ska likabehandlingsplanen ocksÄ innehÄlla en ÄtgÀrdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda pÄ om likabehandlingsplaner pÄ förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frÄgestÀllningen i arbetet. Tre förskollÀrare har intervjuats och tvÄ enheters likabehandlingsplaner har jÀmförts och observationer pÄ förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte Àr lÀtt att följa en likabehandlingsplan dÀr alla ska bli lika bemötta.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Skolinspektionen har anmÀrkt pÄ att förskolorna i vÄr kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första lÀroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsmönster och könsroller. Det hÀr Àmnet har alltid intresserat oss, sÄ Skolinspektionens anmÀrkning sÄg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det stÄr till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar pÄ ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. VÄra frÄgestÀllningar var hur arbetslag förhÄller sig till barn vid lÀmningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig Ät samt hur personalen tÀnker och beskriver hur de arbetar med Àmnet. Som metod har vi bÄde observerat i verksamheten och intervjuat tvÄ arbetslag.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och krÀnkande behandling. Undersökningen byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet gÄr till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rÀtt att vara med och pÄverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna pÄ skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument anvÀndes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt pÄ frÄgorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprÀttandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt pÄverkan genom samtal eller genom att ge förslag pÄ anonyma lappar..

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Studien handlar om i vilken omfattning eleverna kÀnner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och krÀnkande behandling i skolan. Syftet Àr attkartlÀgga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav krÀnkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssÀtt dÄ vi genomfört en enkÀtstudie som lÀmnats ut till totalt 101 elever iÄrskurs fem. Resultatet visar att mÄnga elever inte kÀnner tillit till alla vuxna i skolan.Mer Àn hÀlften av eleverna kÀnner inte till likabehandlingsplanen och nÀstan allaelever upplever att de inte har fÄtt varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. ElevernaefterfrÄgar mer stöd frÄn de vuxna genom en större vuxennÀrvaro dÄ de serkrÀnkande behandling som ett problem i skolan.

Det har lÀnge debatterats huruvida det Àr lÀmpligt att revisorer arbetar med bÄde revision ochfristÄende rÄdgivning. Vid granskande revision ingÄr rÄdgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad frÄn fristÄende rÄdgivning som görs pÄ klientens förfrÄgan. FrÄgorna kan ofta beröraomrÄden som Àr komplexa dÀr revisorns kunskaper inte Àr tillrÀckliga. I sÄdana situationer skarevisorn rÄdfrÄga en specialist pÄ omrÄdet för att sÀkerstÀlla att det svar som lÀmnas Àr adekvat.Revisorers anvÀndning av specialister Àr ett omrÄde som Ànnu inte har utforskats i nÄgon störreutstrÀckning. Framförallt gÀllande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet Àr att granska och beskriva revisorers anvÀndning av specialister med fokus pÄ tvÄparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

The purpose of this study was to examine the laws, govern documents and guiding principals that are available for schools and their work regarding the work against discrimination, insulting and other forms of harassments, and then to form a method for the schools to implement this work in practice.The work to counteract discrimination, insult treatment and other forms of harassments should be done both in a short term and a long term. In this paper there is a presentation of a project, a set of lessons that was created and carried out as a trial. The project aims for conscious making among children and students in school regarding norm, deviation, discrimination and power and the fact that equal treatment is hard to achieve. The basic purpose behind the project is to offer a tool to schools and teachers so that they can decrease the possible gap between the laws and the practice of these laws by creating awareness among students and other teachers. The long term work for achieving equal treatment should be done on a political level.

Denna uppsats har haft som Ă€ndamĂ„l att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. UtgĂ„ngspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition pĂ„ nationell nivĂ„ i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts Ă€r bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgĂ„ng till media som mĂ€n i motsvarande position och om de skildras utifrĂ„n genusstereotyper.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.