Kvinnor har under lÄng tid arbetat för fred vÀrlden över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen Àr stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanstÀllt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta vÀljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels pÄ det israeliska samhÀllet, dels pÄ fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmÀnna vÀrnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhÀllet vilket innebÀr att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen vÀljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för bÄde mÀn och kvinnor.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhÀllelig förstÄelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom sprÄket i sociala samspel mellan mÀnniskor dÀr sÀrskilda begrepp och termer ligger till grund för förstÄelsen av denna vÄldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrÀdare, inom sÄ vÀl offentlig som ideell organisation, förstÄr och tolkar mÀns vÄld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp sÄsom vÄld, offer och förövare. Föreliggande studie pÄvisar att deltagarnas tolkning och förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer pÄverkas pÄ olika sÀtt, bland annat genom organisatoriska förutsÀttningar.

Syftet med studien har varit att fÄ fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för vÄld inÀra relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerÄdgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrÄn data frÄn tvÄ olika verksamheter. Tre kvinnor svarade pÄ öppnaenkÀtfrÄgor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehÄllsanalys.Resultaten beskrevs utifrÄn kategorierna: Den vÀrdefulla gruppen, En dömande omvÀrld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket vÀrdefull, att det Àr viktigtatt behandlingen Àr tillrÀckligt lÄng och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör dÀrmed göras lÀngre och kan Àven förbÀttras genom attlÀgga till interventioner utifrÄn KBT..

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur sex unga kvinnor sÄg pÄ trÀning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i Äldrarna 18 till 20 Är, samt litteraturstudier. Min frÄgestÀllning var hur dessa unga kvinnor sÄg pÄ kroppen och trÀning, men Àven hur de sÄg pÄ trÀning och femininitet. I min analys av min empiri har jag anvÀnt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och Àven viktigt i mÄnga fall att vara kvinnlig pÄ gymmet, för att hÀvda sin kvinnliga könsidentitet.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjÀlp av mammografi kan bröstcancer upptÀckas i ett tidigt skede. Mammografi Àr dock inte alltid Àr den bÀsta modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor Àr det egentligen som fÄr magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanstÀllt detta. MRT som komplement till mammografi kan anvÀndas bland annat för kvinnor som har en kÀnd Àrftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Syftet Àr att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framstÀlls i jÀmförelse med mÀn i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gÀllande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man dÄ förklara det? Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ i vilken mÄn dessa fyra lÀroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, dÄ det stÄr i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter?.I uppsatsen utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls mÀn respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och mÀn i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gÀllande representationen av mÀn och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .

Equal treatment in school is an on-going debate in the Swedish society. At the same time teachers around the country struggles to make ends meet because of a heavy workload. Voices have been raised that teachers no longer have the time to actually be teachers since they get piled up with paper work and other administrative tasks. However, schools are bound by law to take action against harassments and discrimination of any kind. There is also an overall policy in the Swedish national curriculum that every school must embrace diversity and actively teach students about solidarity and respect.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgÄ bröstcancer pÄverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förÀndringar som inverkar pÄ kvinnans hÀlsa, kropp, livsvÀrld och sÀtt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanstÀllts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer pÄverkar kvinnor kÀnslomÀssigt och vÀcker tankar kring livet och framtiden.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.