Konventionella databassystem är passiva. Detta innebär att databasen förändras genom explicita användarkommandon. Ett aktivt databassystem är ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, när de inträffar, utlöser ett lämpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) är uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sägs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas på två olika sätt.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvårdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress är ett vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Barn är lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmåga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frågor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utförts på Linköpings Universitet och Karlstads Universitet. Syftet med examensarbetet var att undersöka och vidareutveckla en befintlig färgbaserad GCR metod.GCR står för ?Grey Component Replacement? och är nödvändigt för att få korrekt färg i tryck. Givet ett C-, M- och Y-värde returnerade den undersökta metoden C?-, M?-, Y?- och K?-värden som var tänkt att ge samma färgintryck som i föregående fall.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

The aim of this study is to examine the perception of work of young men and women. A central problem that the study focus on is how young men and women value work, what do they expect to get out of work, and what are their experiences of work. The study also examines what work value and work mean for them. Eight young men and women between the ages of 22-25, currently working in different field, were interviewed. The individuals interviewed had different educational backgrounds.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

Då jag anser att det inte finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem för frisörelever..

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov.

Jag har undersökt vad som har hänt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har även tagit reda på vad som har hänt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade Samhällsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), år 2001. Syftet med undersökningen är att försöka få reda på vad en utbildning på Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frågeställningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hänt sedan. Anledningen till att jag väljer dessa frågeställningar och elever är för att jag vill att de ska ha ett lite längre perspektiv på sin egen utbildning och en längre erfarenhet av livet.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem..

Sedan år 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men på senare år har så kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skäl blivit allt vanligare. Av någon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte är därför att reda ut varför. Är det någon skillnad mellan de båda ingreppen? Jag ska också göra en jämförelse med fyra andra europeiska länder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillämpas.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.