Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapaförutsättningar för en god hälsa på Lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljersupplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet medbarnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hurregnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativintervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åttavårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i BoråssamtGöteborgsområdet.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.

Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på Lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken. Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.   I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvärvad hjärnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvärvad hjärnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehållsanalys. Resultatet visade på en komplexitet när det gäller vad som kännetecknar delaktighet och vad som inverkar på delaktigheten i olika situationer. Detta formade två kategorier.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur småbarnspappor födda på 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med småbarnspappor genomförts. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhällets och omgivningens normativa förväntningar och vilken betydelse läggs på sociala relationer med avseende på råd och stöd? Vilken typ av pappa är 70- talisten och vilka värderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt även i viss mån tidigare forskning har använts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen är klart mer framträdande än den traditionella.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Denna studie baseras på analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen på möjlighet, förmåga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgår ifrån diskursanalytiska redskap för att ta reda på hur omgivningen reagerat på idrottare med funktionsnedsättning2 som vill delta fullt ut i idrottsvärlden. För att belysa ämnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fått utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsättningar framträder de diskurser och tankegångar som utgör skärningspunkten mellan frågor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingår i idrottsvärlden och hur annorlunda ens sportutrustning får vara. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa gränsöverskridande idrottare tas emot både av idrottsvärlden och av samhället i stort. Förhoppningen är att i stora drag synliggöra de frågor och värderingar som finns idag kring vad en idrottare är, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta. Uppsatsen visar att idrottare som utmanar gränserna mellan funktionshinder och förmåga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvärlden.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

 Bakgrund: Akut konfusion har visat sig förekomma inom nästan alla vårdformer för äldre patienter, därför behöver sjuksköterskan utveckla sina kunskaper om patienters upplevelser vid tillståndet. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser vid akut konfusion i samband med sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien utgjordes av tio vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån innehållsanalysen formades fyra teman kring äldre patienters upplevelser vid akut konfusion; ?en overklig verklighet?, ?starka emotionella upplevelser?, ?vara i någon annans händer? och ?uppvaknandet?.