Sökresultat:
5186 Uppsatser om Lika värde - Sida 41 av 346
3-5 Ă„ringar möter matematik : En studie kring The English School i Ălmhults arbete med taluppfattning
Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Ălmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..
Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo
Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..
Informationsagenter pÄ Internet: kan de hitta information snabbare Àn sökmotorer?
Informationen i dagens samhÀlle ökar för varje dag och hÄrdare krav börjar stÀllas pÄ presentationen och Ätkomsten av denna. Detta beror till stor del pÄ att ett informationssamhÀlle börjar se dagens ljus. En av de största orsakerna till denna informationsökning Àr Internets snabba tillvÀxt. Författarna kommer i denna uppsats att titta pÄ tvÄ typer av hjÀlpmedel för att ta fram korrekta svar pÄ frÄgor ur denna ökade informationsmÀngd. De hjÀlpmedel som granskas Àr sökmotorer samt informationsagenter, och det som författarna kommer fram till genom teoristudier och en egen utförd mÀtning Àr att bÄde sökmotorer och informationsagenter idag hittar korrekta svar med i stort sett lika stor trÀffsÀkerhet vid sökningar pÄ Internet.
Folkbibliotekarie pÄ lika villkor? en intervjuundersökning om folkbibliotekariers kvalifikationer och vad kvalifikationerna betyder för folkbibliotekarierna och folkbibliotekets verksamhet.
We studied the understanding of public librarians of the required qualifications for a public librarian, what these qualifications embody and how they should be used, and if there are any differences between geographic regions. We also compared our results to the Library Code, which describes the responsibilities of the public libraries. To complete our study, we interviewed fourteen public librarians at eight different public libraries located in both urban and rural areas in Sweden. Our results showed that even though the qualifications specified by the Library Code were identical, they were emphasized and used differently by the public libraries included in our study. This illustrates that the public libraries prioritize and focus differently on the various aspects of the Library Code.
Distriktssköterskors upplevelse av att möta patienter som tillhör utsatta grupper
Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.
KyrkogÄrdens hotade trÀdbestÄnd : en förnyelse av trÀdarter utan ett förlorat kulturarv
TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva
förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens
existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla
kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste
trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att
detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper
som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det
arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt
perspektiv.
De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr:
HĂ€stkastanjen ? drabbad av kastanjemalen.
Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora.
Asken ? drabbad av askskottsjukan.
Almen ? drabbad av almsjukan.
Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande
pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd.
Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det
nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.
Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity : En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrÀtt
SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.     Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.
Alla kan inte allt : en kvalitativ studie kring implementeringen av
Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..
Effekten av skiftningar i efterfrÄgan pÄ konferensverksamheter
Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.
Koordination och organisation : - tvÄ viktiga begrepp vid skapandet av en innehÄllsrik hemsida för kommunala myndigheter
Vi har undersökt vilket innehÄll som socialtjÀnstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har pÄ sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehÄllsmÀssigt ser det vÀldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna Ät Àr aktiviteter och kontaktmöjligheter för anvÀndarna. En del kommuner erbjuder sina anvÀndare möjligheten till kontakt via email till berörd handlÀggare medan andra valt att enbart ha email till sjÀlva enheten eller nÄgon chef.Koordinationen kring sjÀlva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att anvÀnda standardprogram.Arbetets organisation utgÄr ifrÄn en grundlÀggande form av AD-hocracy..
Dags att vakna, lektionen börjar.
Syftet med detta arbete Àr att bidra till en ökad kunskap om den ökande frÄnvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. MÄlet med detta arbete Àr att försöka förstÄ varför en grupp elever med dÄlig nÀrvaro inte fÄr sin skolgÄng att fungera. Eleven ska frÄn sin synpunkt fÄ berÀtta hur denne ser pÄ sin situation i skolan och i hemmet.
Resultatet tyder pÄ att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lÀtt för sig i grundskolan, men redan hÀr har understimulans mÀrkts av och i gymnasiets Är 1 har sedan kÀrnÀmnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan Àr inte lika snabb att ringa hem vid frÄnvaro som grundskolan och den dÄliga vanan att skolka har blivit slentrian.
Jobbskatteavdragets effekt pÄ arbetsutbudet : En deskriptiv analys av förÀndringen pÄ den extensiva och intensiva marginalen 2007
Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna mÄlsÀttning har realiserats eller inte Àr dock inte lika sjÀlvklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundlÀggande arbetsutbudsteori har jag utifrÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har pÄverkats. Mina resultat tyder pÄ att en förÀndring har skett pÄ bÄda dessa marginaler under 2007 jÀmfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt pÄ det totala arbetsutbudet i Sverige..
Prefabricerade eller platsbyggda tak : En jÀmförelse med avseende pÄ ekonomi, arbetsmiljö och kvalité
Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan prefabricerade och platsbyggda tak. Arbetes mĂ„l Ă€r att finna om nĂ„got av alternativen Ă€r mer fördelaktigt Ă€n det andra med avseende pĂ„ ekonomi, arbetsmiljö och kvalitĂ©. TvĂ„ olika byggarbetsplatser har besökts för att samla in kunskap om hur arbetet gĂ„r till. För prefabricerat tak har bygget av en eventhall i Kristinehamn studerats och för traditionellt platsbyggt besöktes en sporthall i Ă
rjÀng. Genom litteraturstudier och intervjuer med leverantörer och insatta personer i branschen har kÀnnedom skaffats.Prefabricerade tak har anvÀnts med stor framgÄng i Norge under en lÀngre tid men Àr inte lika vanligt hÀr i Sverige.
Förskolan och naturmiljön : En studie om pedagogiskt arbete i naturmiljö
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lÀgger i att anvÀnda naturmiljö som lÀrandemiljö. Vi vill ocksÄ veta hur de arbetar praktiskt med tre till femÄringar i naturmiljö.  VÄr kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ lika mÄnga förskolor och i tvÄ olika kommuner. TvÄ arbetar i en stadskÀrna och fyra i samhÀllen med nÀrhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem Är. Alla förskollÀrarna Àr överens om att arbete i naturmiljö Àr positivt och att de följer upp det som vÀcker barnens nyfikenhet. Ingen förskollÀrare menar att de lÀgger nÄgon sÀrskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berÀttar kan vi se att de anvÀnder sig av naturmiljön mer Àn de Àr medvetna om.
Lika men ÀndÄ olika : En fallstudie om löparevenemangen VindelÀlvsloppet och Sankt Olavsloppet
Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för vÀrderingen av ett företags biologiska tillgÄngar förÀndrades. Det finns forskning pÄ hur införandet av IAS 41 pÄverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite Àr skrivet om dess pÄverkan pÄ laxodlingsindustrin. Denna uppsats Àmnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar pÄ intressenterna Àgare och anstÀllda. Vi har tillÀmpat en kvantitativ metod dÀr vÄr empiriska studie bygger pÄ numerisk sekundÀrdata.