Sök:

Sökresultat:

5186 Uppsatser om Lika värde - Sida 19 av 346

AffÀrskulturella skillnader : Finns dem mellan Sverige och Norge?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Motiv för hjÀlparbete : En kvalitativ studie av hjÀlparbetare

I det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet Àr mitt syfte att försöka förstÄ vad som driver hjÀlparbetare till att ge av sitt liv för att hjÀlpa andra mÀnniskor. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nÀmnare för respondenterna Àr att de alla förhÄller sig till hjÀlparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tÀmligen lÄngperiod av sitt liv, sex till tolvmÄnader, för att hjÀlpa andra mÀnniskor skiljer sig dock Ät. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits Àr tre förklaringsmodeller som R.L.

Boendet dÀr emellan

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet pÄ bostadsmarknaden inte matchar efterfrÄgan. FrÀmst den rÄdande bristen pÄ bostÀder, men ocksÄ för de bostÀder som alla slÄss om i huvudsak Àr byggda utifrÄn hur Sverige sÄg ut för 40?50 Är sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som nÀr bostÀderna byggdes. Bostadsmarknaden mÄste följa samhÀllets utveckling och vara villiga att satsa pÄ nytÀnkande.

Vilken av stretchingmetoderna statisk stretching, dynamisk stretching och proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstrings?- en litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Stretching har anvÀnts i mÄnga Är inom sport och rehabilitering med mÄlet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder anvÀnds för att uppnÄ ökad rörlighet. Tre av dessa Àr; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den hÀr litteraturstudien var att jÀmföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som anvÀndes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den hÀr litteraturöversikten som dels överensstÀmde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgÀngliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda pÄ unga vuxna mellan 16 och 35 Är.

Elevers syn pÄ bildkunskaper

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Upplevelser och hantering av medicinering med delade
tabletter

Att behandla sjukdomar med lÀkemedel Àr idag den vanligaste formen av behandling. För att kunna anpassa en individuell lÀkemedelsbehandling krÀvs ibland att ett lÀkemedel mÄste delas för att rÀtt dos ska bli möjlig eftersom flera lÀkemedel inte finns i rÀtt styrka. Det Àr sÀrskilt vanligt inom barnsjukvÄrden och ÀldrevÄrden. Fördelarna med att dela en tablett Àr att det blir lÀttare att svÀlja den, vilket Àr till nytta för Àldre personer som ofta har svÀljsvÄrigheter. De nackdelar som kan uppkomma Àr att det Àr svÄrt att fÄ de olika halvorna lika stora och att tabletterna ibland smular sönder sig i smÄbitar.

Utredning av frekvensomriktaresinverkan pÄ sin nÀrmiljö

Fokus lÀggs mer och mer pÄ hur olinjÀra laster pÄverkar spÀnningsgodheten pÄnÀtet. Ledorden Àr att ?du skall icke sabotera din grannes spÀnningskvalitet!?.Detta gillar nÀtbolagen och allmÀnheten men i vissa delar av nÀtet Àr det inte lika nödvÀndigt att hÄlla sÄ hÄrt pÄ elkvaliteten. Industrier har ofta anlÀggningar som Àr avskilda öar frÄn det elektriska fastlandet. DÀrför gjordes mÀtningar pÄ befintlig anlÀggning med stor del frekvensomriktardrift för att kunna jÀmföra med simuleringar frÄn dimensioneringsprogram och slutligen utifrÄn resultatet dra slutsatser om hur man ska utveckla tankesÀttet vid dimensionering av frekvensomriktare för att göra den mer kostnadseffektiv..

Att arbeta för att bli attraktiva arbetsgivare : En komparativ studie mellan privata och offentliga organisationer

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Att kriga om folket

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

Hur lÀrare interagerar med sina elever ur ett könsperspektiv

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.

Brottsoffers upplevelser och erfarenheter av medling vid brott i Örebro kommun

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Piss i Mississippi : En kommunikativ dekoration för att uppmÀrksamma och pÄminna mÀnniskor om att hushÄlla med vÄra vattenresurser

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Bygdens lag : Elitidrottslag i svenska regioner

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Att tolka filmmusik utan bild: en undersökning av gymnasieelevers tolkningar och associationer vid lyssning till musik avsedd för film

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

FriskvÄrd i arbetslivet : En studie om hÀlsa och friskvÄrdsarbete

Intresset för hÀlsa har fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors vardag. NÄgot som ocksÄ tar sig uttryck i arbetslivet dÄ allt fler organisationer arbetar med friskvÄrd. FriskvÄrdssatsningarna kan bland annat bestÄ av betalda trÀningskort och anmÀlningsavgifter till olika motionslopp men ocksÄ lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen Àr att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvÄrd och hÀlsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvÄrd Àr, pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->