Sökresultat:
5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 25 av 347
Sekularisering : En undersökning av skillnaden mellan vardagliga och religionssociologiska perspektiv pÄ sekulariseringen
Uppsatsens syfte Àr att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förstÄelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fÄtt fram Àr att det pÄ ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsÀtt. Det Àr först nÀr du tittar nÀrmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berÀttar. Informanterna upplever förÀndringarna inifrÄn och Àr direkt pÄverkade av det som sker och Àr en del av det. Religionssociologerna Ä sin sida Àr ÄskÄdare, de ser det som sker över en lÀngre tid och kan jÀmföra pÄ ett helt annat sÀtt..
Alla Àr vi lika men ÀndÄ olika. Ett mönsterprojekt inspirerat av kroppen
Sweden has a great tradition of pattern in both wallpapers and fabric, where colours and shape matters a lot for the customer. I have through my examination project tried to expand the views and find new alternatives and shapes for the obvious pattern traditions. I have therefore worked with what could be on the verge of attractive or repelling. To create a curiosity of what is considered to be commercial. From the prospective of the body organs I have created physical patterns for fabric and wallpapers.
Du kan, men du gör inget. : En studie av utvecklingssamtal pÄ ett gymnasium.
Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.
Religionsundervisningen igÄr, idag och imorgon : en uppsats om hur religionsundervisningen sÄg ut, ser ut och kommer att se ut
Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .
Mindre energi och rÀtt tid : UtvÀrdering av utbildning och trÀning för lokförare i energieffektiv körning ? en simulatorstudie
Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.
à tgÀrdsprogram : Rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram
Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprÀttande av dokumenten och att ta reda pÄ om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, beroende pÄ vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun dÀr 48 rektorer besvarat en enkÀt.Resultatet visar att det finns likheter vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, kring rutiner och innehÄll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer Àr viss fokusering pÄ individnivÄ liksom att elevens styrkor och svÄrigheter skrivs fram i dokumentet. Att ÄtgÀrdsprogrammet beskriver elevens situation pÄ gruppnivÄ verkar inte vara sÄ vanligt förekommande och det rÄder en viss tveksamhet nÀr det gÀller utformningen pÄ organisationsnivÄ.NÀr det gÀller elevens delaktighet sÄ visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i ÄtgÀrdsprogrammet men att elevens syn pÄ sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande nÀr dokumenten skrevs fram.VÄrdnadshavares delaktighet skiljer sig Ät i grupperna. I de lÀgre Äldrarna anser rektorerna att vÄrdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgÄr.
Marx och Engels - det Kommunistiska Manifestet om
folkrörelse och idrott: motsvarar manifestet de kriterier
modern samhÀllsvetenskaplig forskning stÀller upp?
Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrÄn moderna samhÀllsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhÀllet. Resultatet visar pÄ att det som skrivs av författarna Àr lika med en modern folkrörelse, men ocksÄ att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..
Talk to me! : - en fallstudie om internkommunikation vid en organisationsförÀndring med fokus pÄ motivation
FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.
Nordeas fonder 2003-2007 : En riskjusterad utvÀrdering av fondernas avkastning
Resebranschen har nÄtt ett moget stadium dÀr tillgÄngen pÄ resor överstiger efterfrÄgan och det blir viktigare för resebyrÄerna att behÄlla sina befintliga kunder. Resemarknaden domineras idag av stora aktörer som genom stordriftsfördelar kan pressa priserna. Samtidigt gÄr trenden mot ett mer upplevelseinriktat resande dÀr aktiviteten, ett speciellt land eller landsomrÄde Àr i fokus. I takt med den utvecklingen etableras allt fler nischade resebyrÄer vilket gör att konkurrensen hÄrdnar. Trots ökningen av resebyrÄer som inriktat och specialiserat sig pÄ ett omrÄde och den ökande efterfrÄgan pÄ resor som skiljer sig frÄn mÀngden Àr det inte alla nischade resebyrÄer det gÄr bra för.
Wicca : en religionsstudie
Wicca Àr en ny naturreligion som skapades pÄ 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hÀmtade inspiration av mÄnga vÀnner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag Àr den vÀldigt stor i bÄde England och USA, och den hÄller pÄ att vÀxa sig stor i resten av vÀrlden ocksÄ. Inom wicca finns det tvÄ lagar, ?the wiccan rede? och trefaldslagen, dessa Àr de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv.
Digital kommunikation och litteracitet i förskolan : FörutsÀttningar och praktik
Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.
Positiv sÀrbehandling : - PÄ grund av kön samt etnicitet
Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.
Tickor pÄ död ved
I dag rÄder det brist pÄ död ved i Sveriges skogar. Detta pÄ grund av det intensiva skogsbruket dÀr man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock Àr det viktigt med mÄnga döda trÀd i olika nedbrytningsstadier för mÄnga skogslevande arter. Svenska skogar har fÄ urskogar dÀr naturliga avdödningsprocesser av trÀd fÄr ske och dÀrför minskar den biologiska mÄngfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog Àr tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, grÀnsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.
Faktorer som pÄverkar patienter till samsyn vid prevention och behandling av kronisk sjukdom. -Hur kan sjuksköterskan hjÀlpa patienter att följa sin behandlingsplan?
Det Àr kÀnt att upp till 50% av patienter med kronisk sjukdom inte följer sinbehandlingsplan. Detta kan leda till onödigt lidande, sjukdom och sÀmre livskvalitet förpatienten samtidigt som det kan vara en ekonomisk förlust för samhÀllet. Syfte: Syftetmed denna studie var att beskriva faktorer som pÄverkar patienters samsyn tillprevention och behandling vid kronisk sjukdom. FrÄgestÀllning: Hur kansjuksköterskan hjÀlpa patienter att följa sin behandlingsplan? Metod: Sökningar eftervetenskapliga engelska artiklar gjordes pÄ databaserna Cinahl och Pub Med.
BestÄndsetablering för optimerad maltkornsodling
DÄlig uppkomst Àr ofta ett stort problem i Sverige och hur sÄbÀdden utformas pÄverkar utsÀdetsgroning. MÀlardalsregionen utmÀrks av höga lerhalter och dÀrmed stÀlls sÀrskilda krav pÄbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillÀmpas mycket plöjningsfri odling och det ÀrdÀrför intressant att jÀmföra förhÄllandena i sÄbÀdden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av sÄbÀddar gjorts, för att se hur förhÄllandenapÄverkar etablering, tillvÀxt och skörd hos maltkorn. SÄbÀddsegenskaper i plöjningsfria jÀmfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har ocksÄ undersökts. Undersökningen Àgde rum iMÀlardalen, dÀr sex fÀlt med reducerad bearbetning jÀmfördes med lika mÄnga plöjda fÀlt för att skeskillnad i tillvÀxt, etablering och skörd.