Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

The aim with our paper has been to get a picture of which factors one of the heterogeneous group that we've chosen of old persons, 75-90 years, in Scania, in south Sweden, have experienced to be of importance for their life quality today and what they wish to preserve of their actual life style when they eventually shall use the elderly care. Also how their individual life course has influenced their experience of the quality of life.We found this subject interesting as the group of old people in the society is constantly increasing and when the group becomes bigger, then greater demands will be put on the elderly care. We have proceeded from a standpoint that all people are unique individuals and that people become what they are from their life histories and from the choices they have made during their life. We have used the life course theory that says that one should see the individual in his/her wholeness and the whole life history of a person in order to understand him/her. We have also studied earlier research concerning the different determinants of the life quality.

Bristande medvetenhet är vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, därför är en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgångar och utmaningar i processen.

Hägglunds Drives in Mellansel, Sweden, manufacture radial piston hydraulic motors foremostwithin applications in the industry. These motors have several sliding contacts, one of these, isthe contact between piston ring and cylinder bore. The radial piston hydraulic motors advantageis to produce high torque in very low rotation velocity, this result in that the maximum slidingvelocity between piston ring and cylinder bore, during the whole stroke, is very low. Theconsequence of this low sliding velocity is that the contact between piston ring and cylinderbore, during the whole stroke, is bound to the boundary lubrication regime. This result in, thatthe piston ring is exposed to wear, thus affect the service life of the complete hydraulic motor.To minimize wear of piston ring, it is essential to determine the oil film thickness between thepiston ring and cylinder bore.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits så långt tillbaka som det finns skrivna källor. Föreliggande uppsats är en litteraturstudie som behandlar musikanvändandet i omvårdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt på många sätt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvårdnaden av patienter med stroke. Utgångspunkten var ett hälsoperspektiv.

This qualitative study examines if an interest in soccer can give the same meaningfulexperiences in a person's life as a religion would. Five soccer fans were interviewedregarding the meanings and impact of soccer in their lives. Two theories in the fields ofsport and religion were used to analyze the data: Antonovsky's sense of coherence (SOC)with its components meaningfulness, manageability and comprehensibility and Heelasand Woodheads "life-as" and "the subjective-life? derived from the concept "thesubjective turn". It was concluded that the interest in soccer affected the respondents?views of life.The respondents? personal identities were strongly associated with groupmembership, meaning that their interest in common with others was perceived to makeeveryday life meaningful and manageable.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Vid kartläggning av personers förmåga efter stroke behövs mer än bedömning av förlust eller avvikelse i kroppsstruktur och kroppsfunktion. Arbetsterapeuter har således en viktig roll i strokerehabiliteringen genom att bedöma och behandla personer som har svårigheter att utföra aktiviteter. En bra bedömning är nödvändig för att förstå en person och personens behov. Bedömningen skapar förutsättning för beslutsfattande angående målsättning och strategier för intervention. Syftet med studien var att beskriva kliniskt verksamma arbetsterapeuters erfarenheter av bedömningsprocessen för personer som nyligen insjuknat i stroke.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsättning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod där fokus ligger på kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundläggande rörelseförmåga för att därigenom återställa kroppslig och själslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning på kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som är möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer årligen och cirka 12000 får afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfällig. Detta kan leda till försvårad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sätt att underlätta kommunikationen i vårdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, där sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och språkrehabilitering.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje år varav 20000 är förstagångsinsjuknade och cirka 10000 dör varje år. Cirka 85 % får hjärninfarkt och 15% får hjärnblödning. Nedsatt gångförmåga är vanligt bland personer med stroke och styrketräning och gångträning är två metoder som kan användas i syfte för att förbättra gångförmågan Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur kring uppgiftsorienterad träning och styrketräning som behandlingsmetod för att förbättra gångförmågan för strokepatienter. Metod: Litteratursökning på databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sållat hittades 12 artiklar som ansågs relevanta för studien.

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was ?Struggle for control of Social Life Situation? and two themes associated with post-transplant, were ?Regain power and controll of  Social Life Situation? and ?At Peace with the balance between the Present and the Future?.Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation..

Bakgrund: Nästan hälften av alla människor som drabbats av stroke får någon form av talhandikapp till följd som har stor påverkan på deras fortsatta livskvalitet. Varje år får ca 12 000 personer i Sverige afasi, vilket innebär avsaknad av en språklig funktion på grund av skador i hjärnan. Det är ovanligt med en total avsaknad av språk istället brukar det variera mellan att glömma bort ord, upprepningar, ha ett oförståeligt tal och felaktig grammatisk ordföljd. Sjuksköterskan har en stor roll i patientens rehabiliteringsprocess efter en stroke och kunskaper kring afasi och hur det påverkar individen och dess närstående är betydande för att kunna ge adekvat omvårdnad och ett bra bemötande. Syfte: Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva hur afasi efter stroke påverkar vuxna personers sociala liv.