Almost every commercial in television nowadays aim to sell a product or service. This researchpresents two big actors in the grocery chain and their respective commercials. The two actors thatare presented in this research are Lidl and Coop. Both Lidl and Coop are among the largest grocerychains in Sweden. By examine two commercials from each company we aim to find how theircommercials are structured.

AbstractTitel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.Seminariedatum: 2008-01-14Nivå: Magisteruppsats 15 HPFörfattare: Karlsson Mikaela, Sedighi PayamHandledare: Gebert Person SabineNyckelord: konsumentbeteende, attityder, LidlSyfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum).

Detta uppsatsarbete går på att beskriva situationen i Nynäshamn efter Lidls etablering i kommunen. Före Lidls inträde på svenska marknaden förekom oro och diskussioner om varuhuskedjan Lidl som fortsätter i media. Uppsatsen tar förhållanderna i Nynäshamn som utgångspunkt för att dels studera om Lidl innebär något hot mot inhemska livsmedelbutiker, och dels för att undersöka hur konsumenterna i Nynäshamn ställer sig till varuhuskedjans etablering i kommunen..

Forskningsfråga: Hur påverkas allivsbutikerna av att få Lidl eller Netto som granne och vilken betydelse har allivsbutikernas val av åtgärder för att differentiera sig för hur väl de lyckas konkurrera med hard discount-butiken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur traditionella allivsbutiker påverkas av att en aktör med utpräglad lågprisprofil (hard discount) etablerar sig i närheten. Vidare är syftet att beskriva hur allivsbutikerna, genom olika åtgärder, arbetar för att differentiera sig från hard discount-butikerna och hur val av åtgärder inverkar på hur väl allivsbutikerna lyckas i konkurrensen med den nya aktören. Metod: Vi har, genom tio besöksintervjuer och tjugo telefonintervjuer med handlare och butikschefer i allivsbutiker, samlat in kvalitativ och kvantitativ data om hur dessa butiker påverkats av att få Lidl eller Netto i sin närhet och vilka strategier de använt för att möta den nya konkurrenten. De teorier som används vid analysen behandlar konkurrensstrategier och hur allivsbutiker påverkas av lågpristrenden i allmänhet och hard discount i synnerhet.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har används i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende.

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

The Swedish oligopoly system that prevailed within the provision-industry has during the latest years subsided. The competition on the market has increased when new participants were given the opportunity to enter the Swedish market. Today the provision-industry is characterized by different foreign participants. Among these new participants one can find Lidl and Netto, who have entered the market enable to provide the Swedish people with an inexpensive range of products. In pace with the growing rivalry the benefits favor the consumers whom are being given several options to choose between.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sätta press på sina leverantörer så att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt när det handlar om de små/lokala leverantörerna.

This Bachelor?s thesis focuses on those terms that, from a Swedish perspective, have to be fulfilled to entitle deduction for definitive losses in a cross-border merger situation. The thesis analyses one of the ten rulings from the Swedish Supreme Administrative Court which were published in 2009.The ruling is analysed in the light of the Treaty on the Functioning of the European Union, the merger directive and the Court of Justice rulings in Marks & Spencer and Lidl. The purpose is to examine if the Swedish rules concerning cross-border mergers is compatible with the EU-law. The Swedish rules concerning mergers are found in chapter 37 in the Swedish income tax act.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp att konsumenternas konsumtionsbeteende har förändrats och att det har blivit ett starkare tryck från omgivningen att företagen måste ta sitt samhällsansvar. Sett till den ökade konkurrens inom livsmedelsbranschen kan samhällsansvar vara ett sätt för livsmedelskedjorna att skapa ett mervärde åt sina kunder. Dock måste företagen besluta sig för hur de ska arbeta med detta för att det ska vara strategisk relevant.Problemformulering: Vilken betydelse har samhällsansvaret för livsmedelsbranschens långsiktiga överlevnad?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera hur vida livsmedelskedjornas samhällsansvar stämmer överens med deras kunders uppfattning. Uppsatsen har även som syfte att se om det finns några skillnader mellan företag som positionerar sig med lågpriskoncept i sin affärsidé i förhållande till företag som inte gör det.Metod: Uppsatsen har använts dig av både en kvalitativ samt en kvantitativ ansats till undersökningen.