Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ?förlora talförmågan genom sjukdom?.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet.

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ?Missförstånd och minne? och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne.

Syskonbädd, or ?Sibling?s bed? in English, is a short story or drama, written by Swedish author Stina Aronson and originally published in 1931 under the pen name Sara Sand. While the story did not attract wide attention for many years, it has recently been republished and performed on stage, as well as aired on the radio. The plot is centered on Harriet, a woman who starts to see the world with different eyes, in a less strict and organized way. Her new view is welcomed neither by her husband nor society, and the book starts with Harriet?s escape from a ?rest home?, where she has been placed by her husband in order for her to return to her old self.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av särskilt stöd i förskola/skola/särskola..

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer.Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys.Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse.Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede.

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förståelsen beskrivs främst dramapedagogik men även specialpedagogik och dess framväxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Frågeställningen är om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av särkilt stöd och i så fall på vilket sätt? Artiklarna har samlats in med hjälp av söktjänsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek.

Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Under mina verksamma år som lärare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhållas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhällets nytta. Faktakunskap måste kunna upplevas genom att studerande får möjlighet till tillämpning och därmed utveckla sin förståelse. Lärares roll i dagens skola är inte enbart vara kunskapskälla utan också möjliggöra förutsättningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. Läraren har huvudrollen till att med sitt arbetssätt skapa ett sammanhang där det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina känslor och tankar i förhållande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt för familjen att ha ett barn med just autism, jämfört med andra kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föräldrar till barn med autism reagerar känslomässigt och vilka strategier som används för att hantera reaktionerna, samt relatera detta till teorierna kring transition och lidande. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att det väcks starka känslor hos föräldrarna till barn med autism. Dessa känslor kan uppträda som sorg och förtvivlan, förnekelse, oro, känsla av isolering, stress, skuld, förtvivlan, hopp och hopplöshet som fyller familjernas vardag.