Att bilda familj är en stor del av livet och innebär många förändringar för de blivande föräldrarna. För kvinnorna som drabbas av postpartumdepression (PPD) blir vardagen väldigt annorlunda. PPD förekommer alltmer i världen och idag förväntas 10 ? 15 % av mammorna utveckla sjukdomen. Mammans tidigare livserfarenheter samt det stöd hon får av sin närmsta omgivning avgör hur hon tar sig an den nya rollen som mamma.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället.Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebär en livsomvälvande katastrof både för den som insjuknar och de närstående. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni får hälften ett livslångt handikapp. Deras föräldrar får ofta svårigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstå deras förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva föräldrarnas svårigheter hantera den uppkomna situationen och att förstå sina barns förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen innebär. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vägledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framträdande teman; Att inte förstå vad som händer med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förälder sörja förlusten av det barn man en gång känt samt Vilken form av stöd/information söker föräldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande både för barnet som diagnostiserats och dess föräldrar.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer.

Tarmsjukdomar som kan orsaka att en person erhåller stomi kan bland annat vara Crohns sjukdom, Ulcerös Colit och Kolorektal cancer. Patienter som genomgått en stomioperation är tvungna att lära sig nya tarmvanor vilket kan ge en upplevelse av objektifiering av kroppen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. En kvalitativ litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Evans (2002) analysmodell.Resultatet baseras på fyra teman som är Förändring av den fysiska kroppen, Sexuell begränsning, Social begränsning och Psykologisk påverkan. Det framkom att patienter som lever med stomi upplevde att kroppen förändrats då de inte längre kunde kontrollera gaser, lukt och läckage.