Bakgrund: Infertilitet och ofrivillig barnlöshet har visats beröra många centrala aspekter i en persons liv. Det påverkar det sociala och känslomässiga livet, och kan leda till att identiteten hotas och lidande uppstår. Trots detta finns få studier gjorda på mäns upplevelser till följd av ofrivillig barnlöshet, tidigare forskning har mestadels undersökt området ur ett kvinnligt perspektiv. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: En analys av 11 kvalitativa studier utfördes efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg.

Bakgrund: Föräldrarna ställs inför en ny och svår verklighet när deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos där många känslor och upplevelser kommer att prägla deras livssituation. Föräldrarna upplever under sin svåra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förändras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gå igenom där ovissheten samt maktlösheten möjligtvis är den värsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer.