Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

År 2005 enades FN?s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s säkerhetsråd igenom resolution 1973.

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

This essay examines how the conflict in Libya in 2011 was reported by the Swedish newspaper Dagens Nyheter and the American newspaper The New York Times. The purpose is to examine how the conflict is portrayed and what similarities and differences that exist between the two newspapers. We have used a quantitative content analysis and critical discourse analysis to get our results. In conclusion, both newspapers polarize the conflict to a large extent, resulting in a one-sided and biased account. However The New York Times is more objective and neutral in its portrayal of the conflict..

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their day´s outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

Humanitarian intervention is a concept that generates several problems in our time. The idea of humanitarian intervention concerns the modern norms of sovereignty and noninterventional principals. It also concerns the conventional norm, which declares that states are not allowed to interfere in other states? internal affairs. The use of military force to implement humanitarian intervention is restricted according to international law.

For one month during the beginning of 2011, the world followed the violent events in Libya. During this time the United Nations was faced with a complex question, could they handle the ongoing violence and find a solution to the killings or would the hostile situation go on. We now know what happened, but not why. It is this question that this essay aims to answer. This essay covers the discussion of sovereignty on the one hand and humanitarian intervention on the other and responsibility to protect in between.

Many theories describe failed states as potential threats to international security due to the breeding ground they constitute for transnational terrorism. Ken Menkhaus believes however that transnational terrorists are dependent on a state for their own protection in order to be able to operate.This essay seeks out the relevance in Ken Menkhaus? theory which states that transnational terrorists rather exploit corrupted states than operate in countries where there is a state collapse. His theory will be applied on a case study on post-Libya after Gadhafi?s fall.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if NATO acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not. The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Denna uppsats behandlar flygförbudszoner inom ramen för internationella fredsinsatser och för att förklara konceptet presenteras relaterade definitioner. Framgångsfaktorer, risker samt flygförbudszonens mål och syften läggs fram och används därefter för att bedöma den svenska förmågan att delta i upprättandet och upprätthållandet av en flygförbudszon. Då luftöverlägsenhet är av stor vikt för operationer involverande upprättandet av en flygförbudszon presenteras John A. Wardens syn på luftöverlägsenhet för att bedöma om hans teorier är tillämpningsbara i detta sammanhang.Analysen av den svenska förmågan berör svensk doktrin, kravspecifikationerna för ett exempelförband, erfarenhetsrapporterna från deltagandet i insatsen över Libyen 2011 och den säkerhetspolitiska debatten kring beslutet att delta. Slutsatsen är att den svenska doktrinen återger en bred variation av uppdragstyper som kan komma till nytta i samband med en flygförbudszon, men flygförbudszonen som koncept omnämns inte.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.