Avhandlingen ?En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty?, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans Liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter.

Holy war against the aberration and the newspaper terrorismHeligt krig mot förvillelsen och tidningsterrorismen This paper explores Bernhard von Beskow?s (1796-1868) conservative critique of the, for the early 19th century, new dominating voice in public matters namely the liberal press. There are competing narratives about the emerging liberal press and its critics. On the one hand the conservative critics were seen as hopeless reactionaries which acted against freedom of the press, themselves stripped of positive ideals and/or handled with little interest as footnotes in the great story of the liberal victory over its opponents. On the other hand this story has been questioned and an alternative has been presented of how to understand the conservatives and their critique of the press.

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

This study is based on the will to understand the importance of a specific theory within social work. From the concept of neo-liberal governmentality, the aim is to critically examine and discuss how governance and self-governance is manifested in social work methods and interventions, exemplified by the theory cognitive-behavioural therapy (CBT). This will be accomplished through an analysis of:? How governance (and self-governance) is manifested in text through the advocacy of CBT and methods based on CBT.? How (governance and) self-governance is manifested in text through the contents of CBT and methods based on CBT. The study has a deductive approach including the hypothesis that the discourses inherent in social work methods and interventions, exemplified by the theory of CBT and methods based on CBT, may be related to the West?s development of a neo-liberal concept of governance.

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta Liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

Studies of networks, fields and of communicative circulations complement each other. This master thesis is a biographical study of an author and journalist, Gustaf Montgomery GM, his network in Sweden of the early 19th century, and a study of his authorship and literary career. The starting-point of the study is GM:s change of field from the conservative to the liberal in 1832. The aim is to give explanations to this change and to describe how the change in turn effected the network. The method used is critical of sources.

In the post Cold-War era, world politics was transforming itself through its emerging complex issues such as terrorism and influential and interdependent actors such as the European Union. In this new era, the European Union was developing its Common Foreign and Security Policy pillar both to present a coherent and unified EU policy and to prove its political potent in order to become an influential actor on world politics. On the other side, security environment was also transforming its content through emerging actors and issues. As one of the most prominent actors of the world politics, the EU was influenced by the transformation of security environment, whose economic ?soft power? proved necessary but insufficient for being a global power in this emerging security environment.

The focus of this essay is on a political party that was founded in Sweden in 1904. Today, we known it as Moderata Samlingspartiet. Historically, this party has transitioned through multiple phases which have included a change of name and also a change of substance in the area of trade policy. The party that was cheering globalisation at the 2006 congress had its roots in protectionism and had been founded as a strict protectionist organisation. The question raised here is what has caused this dramatic change in the trade politic?In addressing this important question, I have used both organization and party strategy theories to identify the main underlying reasons.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

AbstractTitle: DREAMING OF A UNITED ?NORDEN? (The North)? Four central Nordic actors about the progress and extent of Nordic cooperationThe Nordic cooperation are often spoken as in terms of a peaceful international cooperation that is built upon a wide range of similarities among its members, such as a common culture, language similarities and a related kind of political system etc. But in spite of the fact that these so called propitious factors are present, many of the attempts that has been made trying to bring the states of the North (Norden) closer together has turned out unsuccessfully. Therefore no far-reaching Nordic cooperation has come to be implemented. The aim of this essay is to find out what the main reasons could be why this has been the case.I have chosen to take a closer look at the motives given by the former Nordic Prime ministers Tage Erlander (Sweden), Karl August Fagerholm (Finland), Einar Gerardsen (Norway) and Mauno Koivisto (Finland).

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

?The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change?Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University byJenny Ljung, Fall 2006Tutor: Susan MartonThe labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as ?the new labour party? and were called social liberals by several critiques.

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll.

ABSTRACTClimate Change in the Daily PressAn Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate ChangeThe purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.The analysis reveals that the swedish daily papers don?t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period.