Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling.Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer.

What every theory of democracy has in common is a reference to ?a people? who are, in one way or another, collectively self-governing. Given that, surprisingly little attention has been paid to the so called boundary problem of democratic theory, or, in other words, the question of who should be included in the democratic community. Lately, the historically given boundaries have been questioned in favour of a cosmopolitan democracy. Still, little has been said about the boundary problem in general, especially from a theoretical point of view.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte är löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien är en Protracted Social Conflict, får vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgå. När dessa är tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte är tillräckliga i en sådan komplex konflikt. Detta framförallt på grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mål snarare är att bygga en liberal markandsdemokrati snarare än fred. För att komma till en lösning krävs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta är dock något som måste ske frivilligt och på folkets egna premisser..

With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

The aim of this thesis is to examine the rights of internally displaced persons as well as finding out whose responsibility it is to maintain these rights. The questions being answered are: what policies, laws and conventions are addressing internally displaced persons in Somalia (mainly from within Somalia, UN and AU)? And; which principal similarities and differences in these documents are to find regarding what type of protection internally displaced persons can get? Whose responsibility is it to intervene if these rights and rules are not maintained? To answer these questions I have used a liberal-universal theoretical framework. The analysis is a describing case study of comparative nature between the Provisional Somalia Constitution, UN Guiding Principles on Internal Displacement and the Kampala Convention. The result shows that there are many different rights of internally displaced persons in Somalia.

This survey is a theoretical analysis concerning didactics of literature, in which I problematize what Martha C. Nussbaum describes as ?narrative imagination?. By using postcolonial theory, more specific: Gayatri Spivaks essay ?Can the Subaltern Speak?? and her theoretical formula ?a leap into the other?s sea?, I try to answer the following question: Can ?narrative imagination? be understood as a manifistation or concretisation of ?a leap into the other?s sea??The answer that is given concerning my general question is simply: No.

The liberal state, it has been argued, must be neutral between different conceptions of the good. Embodying ideals such as fairness and impartiality, state neutrality is intuitively appealing, but working as a restraint for state actions it is somewhat unsatisfactory. People make mistakes about their lives and people live less valuable lives than they could do. To then restrain the state from doing as much good as it can seems just as unappealing as neutrality at first seemed appealing. In this paper, a possible solution to this dilemma is presented.

Ungdomar i Norrbotten har en allt mer liberal syn på narkotika och elevhälsan på skolan träffar ungdomar dagligen. Jag valde att avgränsa mig till en grupp på elevhälsan, skolsköterskorna. Syftet med uppsatsen är att se hur skolsköterskornas arbete med elever som är positiv till eller använder narkotika fungera, behöver de mer kunskaper, vad kan förbättras/ förändras och hur bemöter de ungdomarna. Jag har valt en kvalitativ metod där jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex stycken skolsköterskor från två olika kommuner i Norrbotten, intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Professionsteorin används i bakgrunden och förklarar skolsköterskans profession samt hur arbetet sett ut från arbete med sjuka människor till att vara mer fokuserade på friskfaktorer.

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få.

The aim of this masters thesis is to examine how some childrens librarians in public libraries reason about Wahlströms series books. During the 1970s, there was a discussion about the series books, and the general meaning was, among other things, that the books should not be available at libraries. Therefore, we also want to study if the arguments for and against the series books presented today are any different than those presented in the 1970s. For this examination, two methods have been used. We have done qualitative interviews with nine childrens librarians, and in order to find the arguments presented in the 1970s, we have studied the literature regarding the mentioned discussion.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män i olika åldersgrupper förhåller sig till Flashapplikationer utifrån deras uppfattning om färg och form. Deltagarna som består av skolungdomar, nyexaminerade studenter och pensionärer har genom en enkät och en semistrukturerad intervjuform fått redogöra för sina intryck av Santa Marias, Eccos och Indiskas webbplatser. Undersökningsdeltagarna identifierar Flashelementen genom deras rörelser. Deltagarna vill välja om de ska se animationer och andra applikationer skapade i Flash för att inte tappa koncentrationen från övrigt innehåll. Studenterna i undersökningen har en mer kritisk hållning till färgval, formgivning och användandet av Flash än övriga.