Many sexual crime matters are in a difficult position when it comes to proof, where it's word against word between the parties. However, the legislation states that it's the offender's actions that are to be in focus for the judicial judgement, but often the focus is on the woman, whether she said no and how she acted in that particular situation (Sutorius & Kaldal, 2003).The purpose with this essay was to investigate the professionals' view of the raped woman and what image the professionals convey/construct of the legal proceedings she goes through. With professionals, we mean lawyers and other professionals that function as support or treatment contacts for raped women. The questions we considered to be relevant for our investigation were: What image of the raped woman do the professionals convey? What image of the crime rape do the professionals convey and what image do they convey/construct of the legal proceedings the woman goes through? How is the view of the raped woman constructed in society? We considered qualitative interviews mixed with earlier studies and theories to be the best investigative method for our purpose.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Due to the developments in today's gender discussions, this essay aimed at investigating the gendered constructions and encouragements to consumption. As a former fashion student I have a special interest in the commercial constructions featured in fashion magazines, especially since advertising, fashion and perceptions of gender have long walked hand in hand. Just as feminism studies have shown femininity being a fluid identity, recent studies of masculinities, media and culture are also showing changes in the depictions of men.The aim was to clarify how fashion magazines encourage men and women to consume products and ideals, and also discuss the gender constructions occurring in the junction of editorial and commercial text (articles and advertisements). The analysis was thereof based on three main questions:-       How is consumption encouraged in male and female fashion magazines?-       What kind of gendered pattern appears in the junction of advertisement and editorial text?-       With regard to the gender constructions, what is the reader encouraged to consume?The theoretical framework of the analysis was based on gender studies and political economy, mostly describing a commercial perception of feminine journalism and a new metrosexual expression in men?s fashion and lifestyle magazines.By using a combination of quantitative (content analysis) and qualitative (semiotics) approach two fashion magazines, Elle and King Magazine (published in May 2013) were used as representatives of fashion magazines in general.The results showed clear differences between the sexes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet.

Titel- Sex and the city för män? ?En kvalitativ studie om manligheter i förändringFörfattare- Malvina BrittsAvdelning- Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskapProblem: Området som min studie rör sig inom är representationen av maskulinitet. Förändringar i representationen av maskulinitet diskuteras i olika sammanhang och en specifik drama/komediserie, Entourage, har på sistone utmärkt sig som ett nytt sätt att gestalta maskulinitet på. Den har beskrivits som en manlig motsvarighet till Sex and the city.Syfte: Mitt syfte med denna studie är att studera hur representationen av maskulinitet ser ut i denna specifika TV-serie, samt uttala mig om vad detta säger om den förändrade bilden av maskulinitet i vår tid.Metod: Jag har gjort en kvalitativ textanalys av Entourage med grunder i hermeneutiken och har studerat såväl innehållsmässiga teman i serien som genrekonventioner och tilltal. Jag har som jämförelse när jag ansett det givande även reflekterat kring TV-serien Sex and the city.Slutsatser:1.

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition används sedan genomgående i inkomstskattelagen då begreppet verksamhetsgren tillämpas. Exempel på områden där begreppet kommer till användning är i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlåtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar är en implementering av ett EG-rättsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlåtelser är en rent nationell lagstiftning.

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

Within the field of welfare research, few people take into account both the aspect of gender and class. Thetraditional class-oriented research has a one-dimensional perspective on gender and the feminist welfare researchrarely carry out large comparative studies. A multi-dimensional perspective on the construction ofgender and class would benefit from both the feminist and class welfare-oriented research, and contribute toincreasing the knowledge about the individual's experience and attitudes to work and work time. The aim ofthis paper is to examine the correlation of the intersectional relationship between sex / gender position andclass position with the attitudes and motives for working time reduction. Especially in, (1) the value in work,and (2) the attitude to a high number of working hours, as well as (3) its combined effect on the conflict betweenwork and family.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Sammanfattning I föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjänstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hänsyn till barnets bästa. Uppsatsen utgår från ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket är av stor vikt för val av frågeställning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jämförande karaktär genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rättstillämpning sätts i relation till varandra. Jämförelsen utgår från tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), särskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som är förknippade med försörjningsstödet.