The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

In 1988 the Swedish Social Democratic Party decided to reform the tax system. In this essay I analyse the motives behind their acting on a basis of the party strategic theories of Przeworski and Sjöblom. The reform commonly referred to as the tax reform of the century, was although they considered that it was a high risk project pursued together with the Liberal Party. The new tax system implicated a less progressive income tax scale, actions against tax avoidance and raised value-added tax. The empirical analysis is primarily based on memoirs written by the key actors.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling.Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer.

What every theory of democracy has in common is a reference to ?a people? who are, in one way or another, collectively self-governing. Given that, surprisingly little attention has been paid to the so called boundary problem of democratic theory, or, in other words, the question of who should be included in the democratic community. Lately, the historically given boundaries have been questioned in favour of a cosmopolitan democracy. Still, little has been said about the boundary problem in general, especially from a theoretical point of view.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte är löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien är en Protracted Social Conflict, får vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgå. När dessa är tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte är tillräckliga i en sådan komplex konflikt. Detta framförallt på grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mål snarare är att bygga en liberal markandsdemokrati snarare än fred. För att komma till en lösning krävs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta är dock något som måste ske frivilligt och på folkets egna premisser..

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.