This thesis deals with non-wanted political parties e.g. right wing populism. How should a democracy handle these opinions? So far these parties have been neglected and not even considered as real parties. By excluding them from the debate and the political arena, media and more established parties have seen them merely as a threat than as democratic parties.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Partiets namn var fram till 1990 Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har påverkat andra partiers syn på arenan runt och inom Vänsterpartiet vilket innebär att deras demokratisyn har ifrågasatts. När frågan om demokrati kommer på tal, så skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom Vänsterpartiet kan beskrivas. Då partiet genom tiderna hävdat att de är goda demokrater, men med ett fördjupat innehåll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag är att svara på frågan om Vänsterpartiet kan tillskrivas en innehållslig demokratiuppfattning år 2014, denna fråga är extra intressant då en innehållslig demokratisk agenda ibland likställs med en odemokratisk agenda.

Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-rightAuthor: Charlie WeimersAim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties.Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties? ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool.Main Results: The comparative analysis, based on the parties? ideological views, shows specific party constellations are more probable than others.

Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

In recent years the liberal representative democracy has been subject of a substantial critique because of its inability to accommodate difference and createa genuinely democratic political process. One such critique comes from the theory of deliberative democracy. Supporters of deliberative democracy try to promote a model of democracy that take its vantage point in free and equal deliberationbetween all relevant actors in a political community. This model has with some success opposed the aggregative model of democracy, and in important ways turned the attention to the potential of deliberative processes.However, the deliberative model is still somewhat underdeveloped when it comes to issues of diversity and difference. This essay deals with such deficiencies by analysing deliberative democracy in the light of the critiquelaunched by difference- and radical democrats.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..

Ämnet för den här uppsatsen är demokratiteorier i svensk skolforskning. Hur hanteras demokratibegreppet i skolforskningen? Syftet är att utröna vilka demokratiteorier som är dominerande i den svenska skolforskningen genom att teorikritiskt analysera källmaterialet utifrån existerande demokratiteorier och begrepp. Genom en idékritisk kvalitativ teorianalys av svensk skolforskning med anknytning till demokrati avses att utröna vilka dessa teorier är och på vilket sätt de används.Källmaterialet består av fem forskningsrapporter vars ämnen rör demokrati eller demokratifrågor i anknytning till skolan. Källmaterialet presenteras i detalj och analyseras utifrån demokratiteorier.I analysen framkommer bristen på problematisering av demokratibegreppet.

A paper about islamism and democracy, in particular HAMAS, Hizbollahs and JIH:s view on democracy..

SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

At the beginning of the 21st century, youth unemployment is paid attention to by the Swedish government and media. A grand part of the unemployed youth live at their parents´ house because of economic reasons contrary to their primary goal to be able to make their own living. It can be argued that the young unemployed´ s social citizenship is inferior to working citizens´ social citizenship. The thesis will not deal with suggestions on practical solutions, but rather seek for theoretical answers to whether the responsibility for the young people referred to should be a responsibility of the State or of the family. Communitarianism is a relatively young theory which is interesting for this thesis because it sheds light on the dichotomy individual - community.