"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö.I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever..

AbstractIn this bachelor thesis I discuss and analyse the current situation of the Venezuelan democracy. By using a theoretical framework based on the theory of horizontal accountability, I focus on the interaction between different institutions and branches within the state of Venezuela. The analysis focuses on the strenghts and flaws of the newly accepted constitution, and to what extent the institutions of checks and balances remain true to the laws and the constitution of 1999. My conclusions are that in terms of vertical accountability, the Chávez-regime acknowledges a wide popular support for their governmental actions. In contrast, the incumbent administration shows almost no respect for horizontal accountability.

This study deals with the Swedish public library in our changeable time. New technology, an altered media situation with a growing digitalization, globalization and a society focusing on the individual and the market have put the public library in a new, indistinct position. It is described as facing an identity crisis. The aim of this thesis is to, by interviewing a group of young people ages 15-16, find out what the public library is for this user group and what it ought to be according to them. How do they value the services provided by the public library? Are there services they miss? The thesis also aims at relating the opinions of the young people to earlier research.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.

A B S T R A C TTitle: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)Number of pages: 36Author: Carolina VallinTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can?t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy..

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.