Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger på att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper då kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras på den socialkonstruktivistiska synen på etnicitet, vilken innebär att etnicitet är socialt konstruerat och föränderligt. Detta medför att olika omständigheter kan orsaka att gränserna mellan etniska grupper ändras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsättningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande.

This study is a qualitative investigation where surveys where performed on five Swedes from Lebanon. The purpose with the survey was to learn how these persons were affected by the war against Lebanon in the summer 2006, how they reacted to it and what measures they took to overcome their crisis. The result shows that the state of crisis of the interviewed persons was caused by several factors, such as the war being both unexpected and intensive. Other causes was the worry that their children would be hurt by the effects of the war as well as the material and human losses that the war brought.The interviewed persons responded with both negative and positive reactions, which may have affect their recovery process. Some of them where offered physiological support in Sweden by their municipalities.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Denna uppsats utgår från forskningsrapporter som visar att andraspråkselever har sämre resultat i skolämnet matematik än andra elever. Främst behandlas de svårigheter som problemlösningsuppgifter medför för andraspråkselever. Syftet är dels att analysera och belysa språkliga och kulturella svårigheter som förekommer i problemlösnings¬uppgifter, dels att jämföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna på svenska och arabiska.I studien jämför jag tre matematikböcker; en från Sverige, en från Syrien och en från Libanon. Avsikten är dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive ländernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andraspråkselever. För detta ändamål analyseras åtta problemlösningsuppgifter i detalj och jämförs med varandra med avseende på språkliga och kulturella svårigheter och skillnader.

Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rättfärdiga krig. I uppsatsen utmanas rådande föreställningar om rättfärdiga krig, i synnerhet idén om att endast suveräna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen använder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora områden gjort Hizbollah till en legitim härskare. Därmed bör Hizbollah, trots att rörelsen är en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkämpa rättfärdiga krig..

Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister.

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s consociational system the function and operation of Lijphart?s four consociational elements are analyzed.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen..

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett företag effektivt kan nå ut på den svenska marknaden genom att applicera en annan kulturs koncept i Sverige. Frågeställningar: 1.Hur kan ett företag vars koncept har etniskt ursprung nå ut och växa effektivt i Sverige? 2. Hur kan denna process se ut? Insamlingen av empiriskt material har skett via en intervju med en av ägarna till vårt fallföretag, sekundärdata såsom artiklar samt observationer.