Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på Levertransplantation samt efter Levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på Levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan påLevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter Levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter Levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på Levertransplantation och efter Levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.

Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på Levertransplantation samt efter Levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på Levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan påLevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter Levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter Levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på Levertransplantation och efter Levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en Levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en Levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter Levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en Levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en Levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

 Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en Levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en Levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

En Levertransplantation är ett livsförändrande ingrepp som innebär en chans till ett nytt liv för patienter med en livshotande diagnos. Ingreppet medför också stora omställningar för patienter i form av fysiska och psykiska svårigheter. Genom att få en större inblick i patienters livssituation kan sjuksköterskorna med den nyvunna kunskapen, ge en bättre anpassad vård till patienterna. Syftet med denna uppsats är att belysa patienternas upplevelser av sin livssituation efter en Levertransplantation. Metoden som används är en litteratur baserad studie utifrån kvalitativa vetenskapliga artiklar, inriktat på patienters upplevelse kring Levertransplantation.

Bakgrund: För patienter med svåra hjärt- och leversjukdomar är organtransplantation ofta det enda behandlingsalternativet. Eftersom efterfrågan på ett organ är betydligt större än tillgången, kan väntetiden bli mycket lång. Denna väntan kan upplevas som mycket stressande och påfrestande för denna patientgrupp.Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters subjektiva upplevelser av att vänta på en hjärt- eller Levertransplantation, för att kunna vårda och möta denna patientgrupp. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, och är baserad på fyra självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.Resultat: Informanterna upplevde känslor av ovisshet under väntetiden. De beskrev att kroppen kändes förändrad samt att de hade tankar kring sin egen död.

Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till Levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Alkoholleversjukdom (ALD) är en viktig indikation för Levertransplantation. Den första Levertransplantationen(LT) gjordes i Sverige 1984. Varje år opereras ca 130 patienter för LT i Sverige men möjligheten till LT begränsas av bristen på donatorer. De europeiska länderna har den högsta alkoholkonsumtionen i hela världen. Alkohol är en livshotande faktor för folkhälsan.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

Abstrakt Organtransplantation används som behandlingsmetod när andra traditionella behandlingar för svårt leversjuka eller njursjuka personer inte längre fungerar. Denna metod är ingen kurativ behandling men avser att förlänga och förbättra personens liv och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med transplanterad lever eller transplanterad njure. Studien baserades på vetenskapliga artiklar från 1993 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes vid analysen av tolv utvalda artiklar som svarade mot syftet.

Trots forskning kring faktorer som främjar överlevnad samt den för transplanterade nödvändiga behandlingen mot avstötning, saknas förståelse för den transplanterade patientens upplevelser av och förklaringar till symptom efter en transplantation. Uppsatsen fokuserar på den levertransplanterade patientens symptom i form av kommunikation och meningsskapande 6 månader efter transplantationen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka innebörden i att vara levertransplanterad med fokus på symptom och meningsskapande, sex månader efter transplantationen. MetodFör studien kommer femton informanter med sex månaders erfarenhet av att vara levertransplanterad att inkluderas. Intervjuer genomförs för analys med fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med två levertransplanterade personer, en man och en kvinna.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hälsa, att behandlingen inverkar på livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmågan att påverka det nya livet samt att känna och visa tacksamhet.

Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga.