Uppsatsen har skrivits i en tid dÄ allt fler företag lÀgger sin verksamhet pÄ Internet. Resebranschen ligger framförallt lÄngt fram nÀr det gÀller Internet och Àr klart störst pÄ e-handel dÄ den stÄr för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgÄng till en oÀndlig mÀngd information frÄn miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affÀrsmodeller sÄsom jÀmförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistÄ konsumenten att sortera bland mÀngden av erbjudanden pÄ Internet. I uppsatsen frÄgar vi oss vilka faktorer som Àr viktiga för att jÀmförelsesidorna ska kunna förstÀrka vÀrdet av de tjÀnster de erbjuder.

Systemet för att behandla och distribuera förpackningsinformation, SPIS anvÀnds idag ej som det var tÀnkt. Systemet har lÄga driftskostnader i form av förvaltning och annat underhÄll. DÀremot krÀver det en stor manuell arbetsinsats för att distribuera och arkiveraförpackningsinformation. Det Àr svÄrt att motivera en utveckling av ett nytt system med hjÀlp av besparingar av driftskostnader som enda motiv. Om information blir lÀttare att fÄ fram och distribuera, samt att nya medarbetare fÄr lÀttare att lÀra sig systemet, blir en systemutveckling intressantare.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer pĂ„ inhemska energiresurser. Energi frĂ„n skogen (skogsbrĂ€nsle) fick Ă„terigen ett industriellt vĂ€rde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgĂ„ngar. Idag Ă€r Sveaskog Sveriges största skogsmarksĂ€gare och tillika en av de största skogsbrĂ€nsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbrĂ€nsle pĂ„ 2,7 TWh, en ökning med 42 % frĂ„n föregĂ„ende Ă„r. Konsumtionen i Sverige för samma Ă„r var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

I dagslÀget spenderar byggföretaget mer Àn hÀlften av intÀkterna pÄ inköp. Effektiv hantering av företagets leverantörer blir en viktig del av företagets strategi. Byggföretagen specialiserar sig och köper in fler tjÀnster för att kunna leverera, följden blir ett ökat beroende av leverantörer. Detta tyder pÄ att byggföretag i allt större grad mÄste sikta pÄ lÄngsiktiga öppna samarbeten. Inköp utförs dock huvudsakligen kortsiktigt och konkurrenssatt.

PÄ senare Är har lagerstyrning blivit allt mer aktuellt inom företagen. Detta Àr en följd av att kostnaderna for lagerhÄllning i högre grad tas hÀnsyn till i kostnadskalkyler idag Denna vetskap finns Àven hos Stenqvist AB som undrar om det finns möjlighet till effektiviseringar av företagets styrning av lagernivÄer och lagerlokaler Stenqvist anvÀnder sig av tvÄ ordertyper för lagerproduktion, lagerorder och blockorder. Företaget önskar fÄ reda pÄ om dessa typer Àr effektiva metoder att styra produktionen med. Vidare undrar Stenqvist om orderkvantiteterna som anvÀnds Àr optimala. Idag upplevs fÀrdigvarulagret vara fullt och företaget gÄr i funderingar att bygga nytt lager eller om mojligt utnyttja nuvarande lokal bÀttre for att utöka lagringskapaciteten.Efter att ha studerat försÀljningsstatistik och historiska lagernivÄer för lagerorder försökte vi ur kÀnda styrmetoder finna lÀmpligt sÀtt att styra denna typen av produktion.

Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs. Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.