SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

Projektbaserad verksamhet Àr idag en mycket vanlig arbetsmetod inom företag och Àr inomkonsultbranschen nÀstintill den dominerande arbetsformen. Projekten löper ofta parallellt medvarandra och det gÀller att kunna leverera inom de givna ramarna för att varakonkurrenskraftig. Effektivt projektarbete stÀller alltsÄ höga krav pÄ att tidigare lÀrdaerfarenheter gÄr att anvÀnda igen i samband med nya uppdrag. Detta stÀller i sin tur krav pÄkunskapsöverföringen inom företaget ? det gÀller att företaget förstÄr vikten av processen ochatt en enad uppfattning rÄder internt vilket slutligen leder till ett ökat kunskapskapital.Hur vÀl ett företag lyckas med kunskapsöverföringen beror till stor del av hur pass insattföretaget Àr i frÄgan och om de lyckas skapa en miljö och kultur som frÀmjaröverföringsprocessen, att samsyn rÄder, oavsett vart i organisationstrÀdet.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Volvo Cars i Torslanda, hÀdanefter refererat till VCT. PÄ Torslandaverket tillverkas bilmodellerna S80, V70, V70XC och XC90. Varje bil skrÀddarsys för kunden och Àr nÀst intill unik. Detta medför att antal artiklar ökar och det i sin tur leder till ökade lagernivÄer. Idag har VCT problem med att det inte finns tillrÀckligt med lageryta och de mÄste finna lösningar för att reducera lagernivÄer.

NöjesfÀlt har ofta uttalade servicekoncept vars syfte Àr att dess gÀster ska fÄ en service av hög kvalitet för att nöjesfÀltet som helhet ska vara underhÄllande, och inte enbart de Äkattraktioner och andra nöjen som erbjuds. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur ledarskapet ser ut som anvÀnds av operativa mellanchefer pÄ nöjesfÀlt för att motivera de understÀllda medarbetarna att förmedla en hög nivÄ av service till gÀsterna de möter i sitt dagliga arbete. De respondenter som valdes ut för undersökningen arbetade samtliga pÄ Skara Sommarland under sÀsongen 2012 och hade positioner som operativa mellanchefer vilka benÀmndes teamledare eller bitrÀdande restaurangchef. Skara Sommarland anvÀnder sig av koncernen Parks and Resorts servicerelaterade vision leverera en helhetsupplevelse i vÀrldsklass ? Varje gÄng! Det Àr denna vision de operativa mellancheferna som deltagit i undersökningen har arbetat med för att deras medarbetare ska förmedla till parkens gÀster.

Studien har genomförts vid en av Norrbottens största industrier dÀr tre arbetsgrupper har undersökts i syfte att studera hur och om den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna till att arbeta sjuknÀrvarande. Analysen utgick frÄn den teori som jag tagit del av samt respondenternas beskrivningar av olika upplevelser gÀllande arbetskrav, egenkontroll, stöd och sjuknÀrvaro. Resultatet visar att samtliga undersökta arbetsgrupper upplever att den psykosociala arbetsmiljön direkt pÄverkar sjuknÀrvaron. Faktorer som hög arbetsbelastning, att arbete samlas pÄ hög, lojalitet mot kollegor samt svÄrigheten för andra att ta över visade sig vara avgörande för respondenterna att arbeta trots sjukdom. Andra faktorer som att arbetsuppgifterna krÀver medarbetarnas nÀrvaro, rÀdsla att missa nÄgot roligt, tidsmÀssiga deadlines och pressen av att leverera i tid visade sig ocksÄ pÄverka sjuknÀrvaron.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hÀnsyn till om fonden Àr en aktiefond eller rÀntefond, samt ifall det har nÄgon betydelse ifall fondens placeringsinriktning Àr i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med sÄvÀl korrelations- som regressionsanalys studeras dÀrmed sambandet mellan fondens avgiftsnivÄ och den genomsnittliga avkastningen under en 3-Ärig och 10-Ärig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mÀter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som bÄde talar för samt emot den tidigare forskningen inom omrÄdet. PÄ kort sikt Äterfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket Àr i enlighet med litteraturen inom omrÄdet.

Som ett sista moment under magisterutbildningen Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning skulle ett examensprojekt utföras. Projektgruppen fick kontakt med INIS AB genom handledaren HansSkillius i början av terminen angÄende ett projekt de behövde hjÀlp med.Syftet med projektet var att leverera en lösning pÄ en kundanpassad receptionsterminal som Àr baserad pÄ mjukvaran INIS 4 Check In. Projektgruppen skulle Àven tillÀmpa och fördjupa tidigare inhÀmtade kunskaper inom programmet TPP och ingÄende temaomrÄdet design.Projektet har utförts i fyra olika faser, dessa var förstudie, idégenerering, konceptframtagning och slutförande. Under förstudien lades grunden för det kommande arbetet. BestÀllaren och dess kundanalyserades vilket bidrog till att de dokument som krÀvdes för att projektet skulle kunna genomföras pÄ ett effektivt sÀtt genererades.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.

Globaliseringen pÄ marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hÄrdare, och marknaden blivit mÀttad. Detta medför ett antal svÄrigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln mÄste stÀndigt försöka hitta nya sÀtt att sÀrskilja sig pÄ. Det har blivit viktigare att konstruera en lÄngsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns pÄ den rÄdande marknaden.Det Àr nödvÀndigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med nÄgot utöver sjÀlva kÀrnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehÄlla kundrelationer bland en population som Àr mÀttad av det traditionella köpet.

Cloud computing diskuteras överallt trots det finns det fortfarande ingen gemensam syn pÄ vad det egentligen Àr. Om tio specialister inom omrÄdet fick frÄgan vad cloud computing innebÀr skulle tio olika svar ges. Om en definition pÄ cloud görs har den inte en likadan betydelse som begreppet cloud computing. Ordet cloud Àr en vanlig metafor för Internet men nÀr cloud kombineras med computing blir innebörden större och otydligare. Termen cloud i en striktare mening innebÀr anvÀndandet av datorresurser online snarare Àn över hela Internet.

Telekombranschen stÄr idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjÀnster som Àr komplexa och de informationssystem som anvÀnds Àr ofta eller inte alls anpassade efter de egna sÀljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fÄtt minskad betydelse dÄ aktörernas produkter Àr mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fÄtt en ökad betydelse samtidigt som denna pÄverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och omrÄden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försÀmras. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr vi valt att undersöka hur tjÀnsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas pÄ servicekvaliteten.

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

I dagens samhÀlle anvÀnds alltmer jordbruksmark till byggnation eller görs icke odlingsbar pÄ andra sÀtt, exempelvis genom försaltning. För att Àven i framtiden kunna försörja den alltjÀmt ökande befolkningen blir det dÀrför allt viktigare att kunna leverera ökade skördar frÄn jordbruksmarken. Samodlade grödor har i försök visats ge en ökad avkastning per areal, och kan dÀrför komma att erbjuda ett alternativ till dagens monokulturer. Samodling kan ge ökad avkastning genom att de olika grödorna utnyttjar tillgÀngliga resurser pÄ olika sÀtt och Àven genom ett samspel mellan vÀxterna. Hur det hÀr samspelet mellan grödor som samodlas ser ut mÄste man ta reda pÄ mer om för att förstÄ hur samodlingen kan optimeras. I den hÀr studien undersöktes hur plantor som samodlas kan pÄverka varandra genom olika signaler.

Genom empiriska studier Àmnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rÄdande forskning som idag finns pÄ Àmnet projektledarskap och grÀnsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta prÀglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegrÀnsning. FrÄgestÀllning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfÀlligt hopsatta och heterogena projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krÀvs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras pÄ expertintervjuer med erfarna projektledare samt pÄ utvald teori pÄ Àmnena förtroende, projektarbete, ledarskap, grÀnsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts Àr den abduktiva ansatsen som lÄter tolkningsprocessen pÄverkas av bÄde den studerade litteraturen och den insamlade empirin.