Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov..

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rätt. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt och företräder det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats är att utvärdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gällande rätt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelägare och efterarvingar anges, men det uppställs inget krav på att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som är dödsbodelägare. Frågan om vilka som är rätt dödsbodelägare behöver inte heller vara avgjord när bouppteckningen upprättas.

Denna uppsats är en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte är att utreda hur man som gymnasielärare kan använda spelfilm i undervisningen av religionsämnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frågeställningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillämpats både för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och värdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsämnet presenteras genom såväl dess förmåga att förmedla förståelse för religion samt dess didaktiska potential.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar.

En typiskt singalesisk måltid tar lång tid att göra, den ska bestå av flera smårätter och gärna med kryddor från hemlandet. Har den kulturella måltidssynen hos de singalesiska kvinnorna förändrats, förstärkts eller påverkats av att vara i ett annat land och i så fall varför? Är det fortfarande den singalesiska husmanskosten som anses vara ett ?proper meal?? Syftet är att undersöka fem singalesiska kvinnors egna uppfattningar om ämnet ?proper meal? från ett singalesiskt perspektiv och undersöka om deras uppfattning har förändrats under tiden de bott i Sverige. Studien är kvalitativ och för att undersöka hur singalesiska kvinnor uppfattade och tänkte kring dessa frågor har en pilotfokusgrupp samt en skarp fokusgrupp skulle utgjort metoden för datainsamling. En lunch eller middag ska enligt denna studie vara singalesisk och därigenom bestå av en kött- eller fiskrätt, serveras med ris och två till tre grönsaker som tillbehör för att den ska vara en riktig måltid både till vardagar och helger. Kopplingen till ?proper meals? kan göras från ett singalesiskt perspektiv för vardags-, helg- och även festmåltider.

I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om eleverna på vår undersökningsskola upplever sig stressade och i så fall varför. Därmed vill vi öka vår kunskap och förståelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nå syftet använde vi oss av metoden enkäter med 21 stycken elever och intervjuer med två elever och en skolsköterska. Vår använda litteratur tar upp allmän kunskap om stress och hur den påverkar våra ungdomar. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är stressade på ett eller annat sätt och att de har en önskan om att få en jämvikt mellan skola och fritid.

I det svenska rättsystemet förekommer rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Visserligen kan denna typ av bestämmelser på ett kostnadseffektivt sätt fylla en funktion i samhället i den mån de följs och tillämpas; exempelvis kan de ge moralisk vägledning i vissa frågor. Det finns dock en lång rad problem med bestämmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det är felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprätthålla rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Det diskuteras även huruvida sådana bestämmelser kan vara lag eller inte.

I detta arbete har vi undersökt lärares arbetssituation när det finns utåtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte är att vi vill öka kunskaperna om hur lärarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lärorikt att gå men också att skolan är en mötesplats där människor med många olika bakgrunder ska få möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta ställer stora krav på dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som läser detta arbete kommer att få en liten insikt i vad som händer i ett klassrum när de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti).