Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts:Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet.

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av främjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anställda som personalledare inom Samhall, med minst ett års arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av åtta personalledare, anställda på Samhall i två kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller Luleå tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter.

Benskörhet är en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstå vid obetydlig påfrestning på skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhålla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstå vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smärta, Begränsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hållning.

Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i drogfrihet.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.