ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Syftet med vårt examensarbete var att utforska lärare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd. Fallstudien genomfördes på tre skolor i Skellefteå kommun och vi använde oss av kvalitativa forskningsmetoder där fyra lärare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lärares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd är varierande. Lärarnas egen inställning till ämnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssätt. Samtliga lärare framhöll att praktisk matematik är viktigt.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Through a discourse theoretical apparatus, this study examines Sweden's national curriculum, which is constructed for primary schools, pre-school class and leisure time classes. The study also examines the syllabus in physical education and the supplied comment material to the syllabus, the above mentioned material all valid from 1 July 2011. Using cultural researcher Marianne Winther Jørgensen's and communication researcher Louise Phillips interpretation of the political theorists Ernest Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, the study identifies several discourses in the new curriculums. The analysis shows that the curriculums writers construct their expectations through a rhetoric that is perceived as instructional and descriptive. The analysis identified eight discourses, woven into three "orders of discourse", the body, health and physical education.

Vårt syfte är att ta reda på hur tre- till sexåriga förskolebarn beskriver rörelse. Frågorna som vi vill ha svar på är vad rörelse är, hur de rör på sig, hur de vill röra sig och var de vill röra sig samt var-för de rör på sig.I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuat 19 stycken barn i åldern tre till sex från två olika förskolor.I intervjuerna framkom det att förskolebarn beskriver rörelse som någonting de utför med hjälp av sin kropp. De har nämnt allt från ben och armar till rumpan och tungan. Deras favoritrörelser var att hoppa, springa och klättra. De rörelselekar som de helst ville leka tillhörde kategorin jaktlekar, lekar som går snabbt och går ut på att barnen jagar varandra.

Ryggmärgsbråck är en form av funktionshinder, och personer med ryggmärgsbråck är en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att känna hinder att inleda en intim relation: att känna rädsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att känna brist på kunskap: att känna tillfredsställelse med sin sexualitet samt att känna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck bestod ofta av problem, rädslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.