Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

Att drabbas av en brännskada kan förändra en människans liv på många olika sätt. Personer som brännskadas kan leva med ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en brännskadad kropp. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Textenheter extraherades och kategoriserades i olika steg, som resulterade i fyra slutliga kategorier.

Vad som ständigt återkommer i det här arbetet, genom de böcker som diskuterats: en kontrollerad, rationellt strukturerad, kroppp. En kropp gjord för att användas, men på vilket sätt? Enligt vilka regler? Och för vems skull?Vetenskapens avskalande av kulturella och religiösa kroppsföreställningar har lett till att de diffusa, utbytbara normerna blivit utbytta mot bestämda och odiskutabla fakta..

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser.

Syfte: I och med en förändring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstånd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte längre särskolan. Denna förändring i lagtexten innebär stora förändringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsättningar för en sådan, därav användningen av ?en förändrad skola för alla?.Syftet med studien är att undersöka hur förändringen gällande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lärare i grundskolan och hur lagändringen påverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lärarnas beredskap, inställning och kunskap med fokus på hur detta påverkar deras lärarroll i en förändrad skola för alla. Teori: Studien är hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvärldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lärare som har elever med autismspektrumtillstånd i sina klasser har genomförts.

Kroppsmissnöje är mer utbrett hos kvinnor än hos män visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men även män börjar bli kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med självkänsla och kroppsjämförelse hos män och kvinnor och även de som har partner eller är singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att båda könen är relativt nöjda men kvinnorna är något mindre nöjda med utseendet med sin kropp. Studien visar även att kvinnors idealbild är en smalare kropp medan männens idealbild är en muskulösare kropp.

Samhället och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt näring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor här sätts och påverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hälsa..

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Kroppsmissnöje är mer utbrett hos kvinnor än hos män visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men även män börjar bli kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med självkänsla och kroppsjämförelse hos män och kvinnor och även de som har partner eller är singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att båda könen är relativt nöjda men kvinnorna är något mindre nöjda med utseendet med sin kropp. Studien visar även att kvinnors idealbild är en smalare kropp medan männens idealbild är en muskulösare kropp.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.