Sökresultat:
653 Uppsatser om Levande stadsmiljöer - Sida 38 av 44
Hur såg den kyrkliga integrationen ut för de ryssar som grävde Göta Kanal?
Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats.
Terapeutisk klosterträdgård : funktion och råd vid anläggning
Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.
Ljus i staden : att utnyttja offentliga rum när mörkret faller
Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.
Att leva i världen men inte av världen
Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande.
Finns det en levande tro bland dagens elever?
Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser.I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 ? 15 år.
Alger på Textil
Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.
När det privata bli involverat gäller det att hålla förändringen levande.
Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.
Knutpunkten- Ett utvecklingsområde i Danderyd
Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan
är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten
relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till
största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet
finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.
Dags att omvärdera det urbana ålandskapet : en studie om hur Rönneå kan återta sin position som ett identitetsskapande element i Ängelholm
Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.
Göteborg, den levande mötesstaden ? En studie om evenemang som attraktionskraft till en destination
Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.
Kommunikation för livet: en studie av dialog och samspel för
elever med CI i en hörselklass
Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förståelse för hur elever med hörselnedsättning deltar i dialog och samspel. Närmare bestämt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjälpmedel. I skolans styrdokument förespråkas elevaktiva arbetssätt och dialogen betonas särskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krävs deltagande på lika villkor samt tillgång till ett gemensamt språk. I dag får 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.
Fredriksberg - förslag till omvandling av ett industri- och järnvägsområde i Helsingfors till en funktionsintegrerad stadsdel med bostäder, kontor och verksamheter
Sammanfattning
Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett
verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt
och reparerat tåg under ett sekel.
Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna
successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i
storlek, material och ålder.
Gustav Vasa i skolböcker : En fallbaserad moralfilosofisk analys av historiebruk i skolböcker
Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.
Blandstaden och störande verksamheter: Utveckling av blandstadskonceptet
Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.
Vi ses på Gamla torget : en gestaltning av ett torg i Uppsala för att locka människor att stanna och mötas
Uppsala stad, intill stadens gågata och kantad av Fyrisån ligger Gamla torget. Det är en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina år i Uppsala. Jag ville ändra användningen av ett torg som många passerar men få stannar och använder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, närhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har länge tänkt på att Gamla torget har större potential än vad torgytan idag används för.