Sök:

Sökresultat:

653 Uppsatser om Levande stadsmiljöer - Sida 27 av 44

Högstadieskolor och kriminalitet : En undersökning av fyra högstadieskolors förebyggande och ÄtgÀrdande arbete

Misshandel, stölder eller hot Àr inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock Àr detta verklighet för mÄnga lÀrare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer frÄn egna erfarenheter, dÀr jag har diskuterat med lÀrarkollegor som har mÄtt dÄligt och oftast har det handlat om grova krÀkningar frÄn eleverna. NÀr jag inte fick nÄgra konkreta svar frÄn rektorn pÄ min VFU-skola, angÄende vad det finns för rutiner eller dokument angÄende dessa situationer med lÀrare som mÄr dÄligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att krÀkningar, trakasseringar eller hot och vÄld uppstÄr. DÀrför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som Àr kÀnd för att ha hög kriminalitet, förebygger och ÄtgÀrdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien Àr utformad som en fallstudie dÀr fyra rektorer och lÀrare pÄ fyra högstadieskolor har blivit intervjuade.Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsÀgelsefult.

Levande skogar : ett svenska miljökvalitetsmÄl

Detta Àr en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen Àr gjord med hjÀlp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska mÄlen omsÀtts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades nÄgra faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem Àr bland annat bristfÀllig information, dÄliga kartor och snötÀckt mark.

Franska revolutionen i nÄgra lÀroböcker : ur ett genusperspektiv

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

Svenska börsnoterade bolags utlÀmning av miljöredovisning

Idag Àr socialt ansvarstagande inte lÀngre en isolerad företeelse utan nÄgot som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprÀtthÄlla sitt varumÀrke och ett gott rykte ocksÄ om att kontrollera risker och pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för bÀttre lönsamhet. Allt fler företag har upptÀckt att det finns affÀrsmÀssiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). NÄgot som bidragit till att efterfrÄgan för redovisad miljöredovisning ökat.

Sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd

Syftet med studien Àr öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kÀnnetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vÄrd, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar kÀnslomÀssiga svÄra situationer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vÄrd. Intervjuerna gjordes utifrÄn en semistrukturerad frÄgeguide som utgick frÄn teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vÄrd innebÀr egentligen att arbeta med hela samhÀllet.

Förskolans lÀroplan ur ett Freinetfilosofiskt perspektiv

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera pÄ vilket sÀtt Freinetpedagogikens syn pÄ barn och dess lÀrande Àr förenligt med LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fyra pedagoger pÄ tvÄ olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats dÀr jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frÄgestÀllningar och syfte.Vad gÀller resultatet sÄ ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhÄllningssÀtt Àn en metod, dÀr det utmÀrkande Àr synen pÄ barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befÀsts i det trevande försöket, handen och hjÀrnans arbete vÀrderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestÀmmande, samt att de ges ansvar utifrÄn sin förmÄga, Àr nÄgot som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Tyst yrkeskunnande pÄ Negotium : - En kvalitativ fallstudie av ett konsultföretag

Denna studie syftar till att inom fÀltet knowledge management, samt ur ett situerat lÀrandeperspektiv, skapa en ökad förstÄelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frÄgestÀllningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer pÄ det undersökta fallföretaget. Resultatet frÄn intervjuerna har analyserats med utgÄngspunkt i SÀljös (2005) situerade lÀrandeperspektiv, Alvesson & KÀrremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utstrÀckning handlar om organisationskÀnnedom, relationsmÀssiga kunnanden samt identifiering med förebilder.

Fysiologiska utmaningar för intensivvÄrdssjuksköterskan vid inducerad hypotermibehandling

Bakgrund: HjÀrtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per Är, överlevnaden Àr fortfarande lÄg med bara nÄgra procent som skrivs ut frÄn sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform Àr att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstÄr vid syrebrist i hjÀrnan. Syfte: Det frÀmsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förÀndringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvÄrdssjuksköterskan bör stÀlla sig till dem. Det sekundÀra syftet var att undersöka om de omrÄden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som anvÀnds pÄ Centralintensiven pÄ ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie dÀr 28 vetenskapliga primÀrpublikationer granskades.

Betraktarens berÀttelse : Hur familjefotografier aktiverar berÀttelser och minnen

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Transformerat stadsrum : öppnar upp och lÀnkar samman

Mitt syfte med projektet Àr att vitalisera stadsdelen Husby i nordvÀstra Stockholm. Bryta upp zonerade omrÄden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya strÄk, lÀnka samman omtyckta omrÄden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsÀttningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriÀr i Husby.Centrala begrepp i projektet Àr mÄngfald, trygghet, flexibilitet och hÄllbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som prÀglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att fÄ en större mÄngfald och ett mer flexibelt utbud av bÄde lokaler, bokaler och bostÀder men Àven genom att analysera och bearbeta omrÄdets struktur. Fokus har legat pÄ de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gÄngvÀgar och skapa nya strÄk lÀngst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivÄseparerade korsningarna mellan gÄngvÀgarna och bilvÀgarna erbjuder med sÀker skolvÀg och en trygg bilfri miljö för barnen..

?En levande mardröm? Att vara förÀlder till ett barn med anorexia nervosa

Anorexia nervosa Àr ett allvarligt och livshotande tillstÄnd. Sjukdomen kÀnnetecknas av viktnedgÄng och en förvrÀngd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen pÄverkas. FörÀldrar till ett barn med anorexi Àr i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vÄrdsammanhanget dÄ förÀldrarna ofta har skuldkÀnslor över barnets sjukdom eller kÀnner sig skuldbelagda av vÄrdpersonal.

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Automobilpalatset

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Gott eller blandat?: SÄngpedagogers resonemang kring val och betydelse av en genrebred och grundlÀggande repertoar i sÄngundervisning pÄ gymnasiets estetiska program

I lÀroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingÄr grundlÀggande repertoar som centralt innehÄll för kurserna Instrument eller sÄng 1 och 2. Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla kunskap om hur sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgÄr frÄn sociokulturell lÀrandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lÀrande samt musikÀmnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare Àn att följa styrdokumentens intentioner utgÄr lÀrare och elever frÄn sig sjÀlva nÀr de vÀljer repertoar ? de Àr ?sin egen lÀroplan? och ?levande lÀromedel?.

BangÄrden : ett utvecklingsförslag för det gamla SJ-omrÄdet i BollnÀs

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->