Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

En svensk delegation om fyra personer från Vänskapsföreningen Sverige- Kampuchea, var inbjudna av Pol Pot att besöka Kambodja under hösten 1978. Efter hemkomsten till Sverige vittnade samtliga av delegationens medlemmar om en lyckad revolution och förnekade att det skulle pågå ett folkmord i landet. Genom utställningen Middag med Pol Pot år 2009 på Forum för levande historia, blev den svenska delegationens resa till Kambodja åter igen ett hett ämne för debatt i media. Denna studie ämnar visa hur två av dessa personer valde att hantera problematiken kring att tidigare aktivt ha försvarat ett land och dess ledare, Pol Pot, som under sitt styre var ansvarig för att upp till två miljoner människor dog.Jag har med denna studie sökt visa hur personer genom att aktivt sprida åsikter i olika media med syfte att påverka den allmänna uppfattningen av ett fenomen, med stor sannolikhet leder till att personen blir en del av den offentliga debatten. Vidare har min ambition varit att påvisa att det med offentligheten följer ett ansvar och att ansvaret för det tidigare handlandet intebara kan försvinna eftersom att de offentliga budskapen förblir offentliga..

Syftet med examensarbetet är att få en förståelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) ägnar åt administrativt arbete påverkar deras ledarskap. Studien utförs på uppdrag av fackförbundet Vision och Lärarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem från att fokusera på sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation är dessutom utsatt, då de måste hantera krav från många olika håll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer på enhetschefer i Göteborgs Stad.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Syntetiska läkemedel är ett viktigt verktyg för människors hälsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom läkemedelssubstanser har en biologisk effekt på människan, kan de också ha det på andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha på miljön i framtiden är stor. Dock går det redan idag att mäta halter av läkemedel i vattnet, och en viss påverkan på vattenlevande organismer har kunnat påvisas. Därför behövs en ny syn på läkemedel, och användningen därav, där även miljön tas i beaktning.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller förtätning och expansion så är Malmö inget undantag. Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet av en 20-årsperiod. Det medför stora förändringar som kommer att beröra Malmös invånare och andra som är verksamma i staden. När en stad står inför en förtätningsprocess är det ofta friytorna som tas i anspråk och bebyggs. Därmed ökar risken att människors tillgång till gröna närmiljöer går förlorade.

Vind är ett fenomen som har stor påverkan på människan. Genom en god planering och utformning av nya stadsområden kan goda vindförhållandena på marknivån skapas. Beroende på platsens naturliga betingelser så kan vinden antingen försköna eller göra att människor uppfattar platsen som oangenämare. Platsens klimatologiska betingelser påverkar även till vilken grad utemiljön kommer att användas. Luleå är en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blåsigt, staden används därför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet närmare.

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativa principer för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen. Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?Kunskapsstråket?, som innebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hållbarhetsanalys?, som är ett processverktyg för områdesutveckling. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

AbstraktUppsatsens titel: Vad anser studenter vara en attraktiv stad? ? En undersökning om vad Umeå bör göra för att behålla studenter efter avklarade studier. Seminariedatum: 2009-06-02 Ämne/kurs: Företagsekonomi C / Kandidatuppsats, 15 poäng  Författare:     Johan Pillay : 82.07.26             Paul Kushch : 87.01.06  Handledare: Yvonne Von Friedrichs Nyckelord: marknadskommunikation, platsmarknadsföring, tillhörighet, varumärke, teorier om kreativitet, studenter och liknande begrepp. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse för hur Umeå kommun kan uppnå gynnsam tillväxt genom att få högskolestuderande vid Umeå universitet att stanna kvar i Umeå efter avklarade studier.  Metod: Vi har nyttjat en omfattande pilotundersökning med enkäter för att utifrån den genomföra vår huvudstudie. Denna genomfördes med hjälp av tre fokusgrupper i vilka vi hade 90 minuter långa gruppsamtal med åtta personer i vardera. Utifrån svaren vi fick i fokusgrupperna skapade vi två enkäter som även de initialt testades med vardera en pilotstudie.

I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..