Sök:

Sökresultat:

765 Uppsatser om Levande miljö - Sida 35 av 51

?En levande mardröm? Att vara förÀlder till ett barn med anorexia nervosa

Anorexia nervosa Àr ett allvarligt och livshotande tillstÄnd. Sjukdomen kÀnnetecknas av viktnedgÄng och en förvrÀngd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen pÄverkas. FörÀldrar till ett barn med anorexi Àr i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vÄrdsammanhanget dÄ förÀldrarna ofta har skuldkÀnslor över barnets sjukdom eller kÀnner sig skuldbelagda av vÄrdpersonal.

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Automobilpalatset

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Gott eller blandat?: SÄngpedagogers resonemang kring val och betydelse av en genrebred och grundlÀggande repertoar i sÄngundervisning pÄ gymnasiets estetiska program

I lÀroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingÄr grundlÀggande repertoar som centralt innehÄll för kurserna Instrument eller sÄng 1 och 2. Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla kunskap om hur sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgÄr frÄn sociokulturell lÀrandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lÀrande samt musikÀmnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare Àn att följa styrdokumentens intentioner utgÄr lÀrare och elever frÄn sig sjÀlva nÀr de vÀljer repertoar ? de Àr ?sin egen lÀroplan? och ?levande lÀromedel?.

BangÄrden : ett utvecklingsförslag för det gamla SJ-omrÄdet i BollnÀs

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.

Livskriser : Àr det ett sÀtt att finna sin andlighet?

Är Gud Ă€r död? Det pĂ„stod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, nĂ€r vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan lĂ€nge Ă€r död, kan vi konstatera att för mĂ„nga pĂ„ jorden Ă€r Gud i högsta grad levande. HĂ€r i Europa Ă€r det Ă€ndĂ„ tydligt att Gud, Ă€r pĂ„ vĂ€g att tyna bort, sĂ€rskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella vĂ€rderingar vĂ€ldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar Ă€r det mest sekulariserade folket i vĂ€rlden.

Att öka anstÀlldas motivation vid arbetet med interna miljöfrÄgor : En fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen

Ett företag med ambitionen att behÄlla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anstÀllda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker Àn andra, hur en inre motivation kan skapas hos anstÀllda för arbete mot gemensamma miljömÄl och vilka strategier företag kan anvÀnda sig av för att öka anstÀlldas inre motivation.Studien Àr att betrakta som en fallstudie, dÀr bÄde intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer frÄn företaget StÄngÄstaden AB i Linköping Àr intervjuade och svarade pÄ frÄgor som tÀckte omrÄden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte Àr mÄnga av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift Àr. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar ocksÄ splittrade meningar; mÄnga anser att det beror pÄ i vilken kontext man stÀller frÄgan men Àven att företagets miljöchef Àr miljö för dem.

Den sceniske Skabelseproces. Idenfor musik og teater

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Levande Skogsbruk : om problem i ett naturvÄrdsÀrende

In this study, some aspects of communication that are creating problems in a chosen forest conservation case are explored. Focus is on how the manager of a forest experience how he is treated during a formal decision of conservation. The paper also gives introduction to communication theory as well as to present forest policies in Sweden. Explanations of the most common concepts and terms in forest conservation is presented and such a understanding is necessary if the reader is to acquire enlightment from the material and the following discussion. This paper focus on a conflict between the county administrative board, a Swedish regional authority, and a private forest-manager. This is a case where the manager feels that the authority is forcing a sale of land, because the forest is being turned into a conservation area. The problems are not just economical, the manager feels mistreated and left out of the discussion, and the negotiation is long and problematic as shown in the interview and the case study. In the study, an in-depth interview is made with the manager of the forest, and a case study has been made based on the documents in the case attained from the county administrative board.

NÀrhet och distans i Norrbottens lÀns landsting: Medarbetares upplevelse av sin arbetssituation

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Skolans vÀrdegrund : -en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankra vÀrdegrunden i praktiken

Den hÀr c-uppsatsen tar upp Àmnet vÀrdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans lÀroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankravÀrdegrunden i praktiken. Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. VÄrforskningsfrÄga Àr; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vÀgtill att förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i Àmnet.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Zonerat skogsbruk pÄ fastighetsnivÄ ? effekter pÄ ekonomi och miljö

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Toxikologisk information om Smurfit Kappas processkemikalier

Varje Är skapas tusentals olika kemikalier av mÀnniskan. Dessa kemikalier Àr frÀmmande bÄde för miljön och för de levande organismerna. Endast en liten del av alla kemikalier har kÀnda ekotoxikologiska egenskaper. PÄ Smurfit Kappas pappersbruk i PiteÄ anvÀnds hundratals ton kemikalier varje dygn. Resterna av dessa kemikalier som inte gÄr ut till luften eller finns i produkten gÄr via avloppet till bioreningen, dÀrefter transporteras avloppsvattnet ut till mottagaren Vargödraget i PiteÄ skÀrgÄrd.

M?nga b?ckar sm? - Om motst?ndets uttryck och betydelse inom svensk supporterkultur

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->