Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

I arbetet med en stol har jag utgått från det ursprungliga i trä. Min vision har varit att bevara och lyfta fram materialets inneboende och primära egenskaper.Jag har formulerat en bild av detta:-En gåtfullhet ligger som dagg över stolen och speglar den magi man kan finna iskogens träd.Min tillverkning bygger på en ärlig utformning gentemot trädet. I vårt nutida Sverige med masskonsumtion av möbler glöms materialens ursprung bort. På grund av det högteknologiska raffinerandet av materialet döljs tillverkningsprocessen. Jag vill visa materialets ursprung och låta brukaren förstå att trä har varit levande.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

AbstractA general store is a grocery store that is located in the countryside. In today's modern society, it is difficult for general stores to compete with the supermarkets and discounters in terms of price and supply. The purpose of this thesis is to create an understanding of both the rural merchants and its customers? perspective on a well-­?functioning general store. We have conducted a case study of three general stores where we interviewed the merchants about how they do to please their customers? needs and identify key elements of a well-­?functioning general store.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktärer i digitala spel. Detta innefattar huruvida människor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktärer och i så fall hur. Syftet är att få bättre insikt i hur man kan använda karaktärer i digitala spel för att till exempel förstärka narrativt förbättra inlevelsen. Eller för att få bättre förståelse för hur man får spelkaraktärerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemområdet har människors relationer till bland annat både levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats så väl som olika världsuppfattningar och hur deras påverkan på vår förmåga att etablera relationer till virtuella karaktärer.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.

AbstraktThe purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn?t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan människa och natur när de tar del av utomhuspedagogik. I vårt arbete har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn på tre uteförskolor för att kunna besvara våra frågeställningar. Med hjälp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vårt resultat till de tidigare studierna för att få en uppfattning om barns kunskap. Vi har även kopplat vårt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vår undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om naturen.