Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Bakgrund: 1 oktober 2009 var det 461 personer som väntade på att få en ny njure i Sverige. Väntan på en ny njure kan vara lång. Detta innebär att en levande donator kan förbättra utsikterna för många njursjuka. Men att vara en njurdonator är inte alltid så lätt därför är det fördelaktigt att ha en del kunskaper om hur de upplever situationen. Syfte: Att undersökta levande njurdonatorers upplevelser före och efter donation.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på lekens betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera språkutvecklingen genom leken. Arbetet utgår ifrån fenomenologiska teorier där fokus ligger på människans livsvärld, upplevelser och tankar. Som metod användes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns språkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har någon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssätt att stimulera barns språkutveckling. Vi anser att lek är ??ett levande språk?? och det är betydelsefullt att barn får leka..

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

Examensämne: Svenska som andraspråk.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tänkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt färre elever är säkra på att Förintelsen ägt rum än vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. Vårt arbete består av en teoretisk och en empirisk del.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.