Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det är som driver människor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag ämnar än så länge se dels på de organisatoriska förhållanden under vilka beslut fattas, strukturella förändringar i samhället. Jag kommer att titta på sociala förhållanden dels människor emellan och dels deras förhållande till rätten och om dessa har påverkats av de strukturella förändringar som har skett.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, utforma och applicera en metod för att tolka gammal tv- och datorspelsmusik när den skall arrangeras för symfoniorkester. Arrangemanget skall skrivas i syfte att framföras och spelas in av en professionell symfoniorkester. Metoden jag har använt när jag skrivit arrangemanget är att i största möjliga mån förhålla mig trogen till originalmusiken. Utifrån det färdiga arrangemanget kommer jag att diskutera hur jag gjort och varför, samt jämföra min metod med andra metoder som kan tillämpas på arrangemang av samma sorts ursprungsmaterial..

Embryotransfer är en metod där ett embryo i tidigt stadium flyttas från en donator till ett mottagardjur som sedan bär dräktigheten till förlossning. Det innebär att donatorhonan kan donera flera embryon under en säsong då den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer är således en metod för att snabba på det genetiska urvalet i en grupp djur. Bland de mycket ekonomiskt värdefulla alpackorna i Peru, där många av herdarna saknar alternativa inkomstkällor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlängningen en bättre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment där ett protokoll för embryo transfer från alpacka till lama utförs under fältmässiga omständigheter på en forskningsstation i de peruanska Anderna.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.