Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

Bakgrund: Depression är ett växande problem som orsakar stort lidande hos befolkningen i form av nedstämdhet, isolering och sjukskrivningar samt uppskattas bli det största hälsoproblemet i världen. Tidigare forskning belyser depression i samband med annan sjukdom. Därav behövs ökad kunskap om människor som lever med egentlig depression.Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med depressionMetod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades i enlighet med Friberg (2012). Funna nyckelord dokumenterades och användes för skapande av teman.Resultat: Tre övergripande teman kunde identifieras, varav ett av temana innehöll två subteman. Ovisshet om sin situation belyser ett stadium före människans vetskap om sin sjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, ca 8000 kvinnor insjuknar i bröstcancer varje år i Sverige. Symtomen på bröstcancer är ofta en kännbar knöl i bröstet eller armhålan, ett förstorat eller hårt bröst, indragningar i huden och blod eller vätska från bröstvårtan.De vanligaste behandlingarna är kirurgi, strålning och läkemedel. Prognosen visar att desto tidigare bröstcancern upptäcks, desto större chans har kvinnorna att överleva. Att insjukna i bröstcancer som ung kvinna kan medföra stora förändringar i livet.Syfte: Syftet var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod: Metoden var av kvalitativ design och en analys av två patografier genomfördes. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier.

Personer som lever med venösa bensår ökar i takt med ökningen av antalet äldre i befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att leva med venösa bensår. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Förlust av tidigare identitet och acceptans av det nya livet, Begränsningar och svårigheter i det dagliga livet, Smärta och obehag från sår och bandage, Rädsla och oro men även hopp om framtiden och Ignorerad av vårdpersonal men också tillfredsställd och tacksam. Resultatet i studien visar personer som lever med bensår upplevde en förändrad identitet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Bröstcancer är en av de vanligaste sjukdomarna bland kvinnor i Sverige. Varje dag får 15-20 kvinnor diagnosen bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med och vårdas för bröstcancer. En litteraturstudie har använts och självbiografier har analyserats för att få en kvalitativ ansats. Analysen resulterade i fem kategorier vilka representerar de erfarenheter som framkom bland kvinnorna.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.

Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, psykiskt och socialt välmående.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Epilepsi är ett tillstånd som uppkommer vid okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnan. Personen drabbas av ett så kallat epileptiskt anfall, vilket kan leda till ett frånvarande beteende, förvirring eller medvetslöshet. Orsaker till varför man drabbas av epilepsi kan vara ärrbildningar på hjärnan, yttre skador som slag eller trauma. Epilepsi innebär för många personer en stor förändrad livssituation.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att leva med epilepsi samt behovet av stöd. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade tolv vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..