Sökresultat:
43 Uppsatser om Leukemi - Sida 3 av 3
Patienters upplevelser av skyddsisolering, deras strategier och hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.
Livskvalitet 2-7 år efter allogen stamcellstransplantation
This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient?s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing.
Barns upplevelser av sin vardag: Ett år efter cancerdiagnosen
Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och Leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos.
Små barns upplevelser av sin vardag sex månader efter cancerdiagnos
I Sverige drabbas ungefär 250 barn om året av cancer och så många som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn är Leukemi följt av hjärntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebär långa behandlingar och mycket vistelse på sjukhus. Till följd av behandlingen får barnen svåra och smärtsamma biverkningar. Det är brist på forskning med fokus på små barns upplevelser av att leva med cancer.
Optimering av realtids-PCR för identifiering och kvantifiering av Humant T-lymfotropt virus
Human T-lymfotropt virus (HTLV) är ett C-typ onkovirus som tillhör familjen Retroviridae som huvudsakligen angriper T-lymfocyter och orsakar Leukemi och andra autoimmuna sjukdomar. I den nuvarande kliniska diagnostiken används Enzyme-linked immunosorbent assay och ibland vid screeningsmetoden uppträder ospecifika reaktioner. På senare tid har flera metoder baserade på real-tids PCR utvecklats för att bestämma halten av virala genom i patienter. Syftet med denna studie var att sätta upp och optimera en realtids-PCR för detektion av humant T-lymfotropt virus typ-1 och 2. Inför optimering av realtids-PCR extraherades DNA från MT-4 och MO-T cellinjer. Under optimering av realtids-PCR användes SYBR Green och smältpunktsanalys där flera komponenter bl.a.
När livet tog en vändning : En litteraturstudie om hur familjens livsvärld påverks när ett barn drabbas av cancer
Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är Leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas.
Flödescytometrisk sortering av cellpopulationer med olika cytostatikakänslighet : metodutvärdering på leukemi- och brösttumörceller
Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av cytostatikaresistens beror på olika faktorer men där överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut cytostatika ur cellen. I studier på AML-celler har man flödescytometriskt påvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. Därmed kan cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.Bröstcancer är den svenska kvinnans vanligaste cancerform där cytostatika ofta ingår i den postoperativa behandlingen.
Barns upplevelser av att leva med cancer ett och ett halvt år efter diagnosen
I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är Leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.
Att vara stark när marken rasar : En kvalitativ studie om mo?drars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av leukemi
Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.
Att lära sig leva med sorgen - Föräldrars upplevelser av att förlora sitt barn i cancer
Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är Leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet.
Felint leukemivirus - hur påverkas smittade katter?
Felint Leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, Leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.
Unga vuxnas resa genom cancer : En kvalitativ innehållsanalys av bloggar
Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och Leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.
Giftfria förskolor : inventering av förskolor och åtgärdsförslag till minskad exponering för hälsoskadliga ämnen
Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; Leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad
infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering
för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv
en om de visar sig först i vuxen ålder.
I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.