Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk Leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk Leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt Leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för Leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av Leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk Leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

AimThe specific questions in the theoretic part were:What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured?The specific questions in the empirical part were:How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity?MethodsLiterature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on?line through "Pubmed". Specific search words were used.

Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotandesjukdomar, exempelvis Leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingenpåverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsadkunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftetmed studien var att undersöka hur donerande och icke-donerandesyskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån enkunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till enmindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer medtonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var detomtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det varsjälvklart att hjälpa sitt syskon.

Guld är ett grundämne och den bästa elektriska ledaren i tekniska apparater. Denna studie utvärderar vilka effekter guldbrytningen har på människors hälsa och miljö. Studien behandlar tre länder och hur de har påverkats av guldföretagen som opererar i respektive land. Det har framkommit att cyanid och kvicksilver har förödande effekter för människors hälsa i både Peru och Kongo. Problemet är att arbetsnormer och säkerhetsrutiner inte efterlevs.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: Leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer.

Att leva med hematologisk cancer medför förändring av människans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kämpa mot osäkerhet och oro, att känna begränsad tillvaro och påverkan på livskvalitén, att känna behov av stöd från omgivningen och att behålla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med känslor av fullständig chock.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är Leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Denna uppsats handlar om barnkolonier och deras stora expansion i Norrbotten under andra världskriget, med särskilt fokus på Luleå stads barnkoloni Vallen. Idéer i samhället men även stora världshändelser gjorde avtryck i samhällslivet, vad syftande på barnfrågan. Den socialistiska politik som började föras i Sverige under 1930-talet satte spår i koloniverksamheten, det blev annan prägel på kolonierna, med ett annat huvudsyfte. Barnkolonierna expanderade under fyrtiotalet p.g.a. andra världskriget och med de påverkningar som följde i krigets spår, som livsmedelsbrist och hungersnöd.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är Leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.