Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

I denna studie får elever i skolår 1-4 möta ett för dem okänt roulettinspirerat lyckohjulsspel. På detta spelar fyra barn åt gången med två barn i varje lag. Sammanlagt deltog 60 barn under 15 spel i undersökningen. Undersökningen gjordes under våren 2005 och datainsamlingen gjordes på X-perimenthuset i Växjö. Syftet med studien var att beskriva barnens möte med lyckohjulet och försöka kartlägga och förklara vilka resonemang barnen använde för att motivera sina satsningar under spelet.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet.

Ländryggen är det medicinska namnet på ryggens nedre del, ungefär från revbenen till höften. Ont i ländryggen kan oftast behandlas bra hos en osteopat eller eventuellt hos en kiropraktor eller naprapat. En vanlig behandling de gör då, är att de sträcker ut ländryggen på personen ifråga. Detta för att ländkotorna i ländryggen ska sträckas ut och få avlastning. Genom att dra ut ländryggen ökar cirkulationen och belastningen minskar.

Vi som blivande förskollärare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver få ta del av olika redskap som skapar en förståelse och hjälper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen får lära sig uttrycka sig och ta hänsyn till andra samt reda ut situationer själva. Syftet med studien är att få förståelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vår studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen påverkas av andra och omgivningen.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat.

I modern tid har flertalet konflikter utspelat sig i ökenterräng och den nya svenska försvarspolitiken utesluter inte ett svenskt deltagande i en framtida ökenkonflikt. Samtidigt så inför den svenska försvarsmakten det moderna artillerisystemet Archer. Det här arbetet undersöker hur Archer kan hantera de taktiska krav och den terränginverkan som öken skapar. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida Archersystemet är lämpligt för insats i öken mot en konventionell motståndare.En jämförande metod har använts i arbetet där Archers förmåga har ställts mot bandhaubitsen M109A2 i tre fallstudier från Kuwaitkriget. Baileys teori om artilleri i öknen har använts för att fastställa terränginverkan.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Sverige fick i augusti 2011 en ny läroplan som det runt om på skolorna satsats enormt mycket tid och resurser på att implementera. Vårt syfte med undersökningen är att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos några rektorer och lärare på tre olika skolor. Vi har valt att rikta våra forskningsfrågor mot tre områden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat använt oss av det läroplansbetänkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vår empiri utifrån både den kritik och de förslag på förändringar som ges i denna samt utifrån relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att använda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod då vi ville få fram individuella skildringar och upplevelser av våra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lärarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gällande deras syn på sin framtida profession.

Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dånedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.