Examensarbetet behandlar skuggor i främst fotografisk konst. Frågeställningen lyder. Vad är skuggor? Hur kan de användas i konst? Jag avser genom dessa frågor att finna exempel i konsten och sätta fokus på de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hänvisning till minnet, som en främmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild.

The purpose of this thesis is to examine the narrative elements in three of the Swedish artist Karin Mamma Anderssons paintings and try to see what kind of stories that might be hidden in these paintings. I have chosen three different themes as tools for this study. They are: the meaning or the importance of the titles, painting as a medium and the narrative elements or components in the paintings. Furthermore I also use the semiotic method in my analysis based on the ideas of Roland Barthes combined with a feminist theoretical standpoint with a gender perspective. This means my study is based on the reception of these images and what kind of message they might carry.

Purpose ? The current study aims to analyze how employees in temporary groups gets motivated, based on their personality traits and generation belonging, focusing on the goal setting theory. The study also focuses on the combination of these two variables concerning the goal setting theory.Design ? A total of 56 individuals working in project groups completed the questionnaire made for measure their personality traits and their work motivation.Findings ? Results in this specific case demonstrated differences in motivation based on their personality traits and generation. The study also found differences when studying the combination of the two variables.

Den manliga brottslingen är normen i samhället och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jämförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jämförelsen har fallet Bobby valts, där Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet på pojken. Vidare jämförs om det finns några skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvällstining.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla emancipationen? ? det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det några förändringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ?bara få vara mamma?? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån perspektivet att socionomer inom olika verksamheter är i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor känner sig bemötta i samhället ta reda på just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i åldern 20 till 45 år. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhällets attitydförändringar. De senare årens lagar har också av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även ålder och generation verkar kunna spela roll när det gäller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstående (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalpragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenpragmatisk ekvivalens..

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa.

Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap.Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen.När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna.