BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

Vårt syfte är att utveckla elevernas ordförråd i engelska genom att utgå från deras olika inlärningsstilar. Med ordförråd avses att känna igen och benämna ord. Utvecklingsarbetet genomfördes i två olika förskoleklasser, med totalt 35 elever som var 6 år, under 7 veckor. Vi började med att ta reda elevernas inlärningsstil genom ett frågeformulär som vi förenklat utifrån Rita och Kenneth Dunns modell. Som mätmetod har vi använt oss av ordinventering, den genomfördes i början och i slutet av undersökningen för att se om elevernas ordförråd utvecklades, och intervjuer i grupp, för att få reda på hur eleverna upplevde arbetet.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt.Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar.

The purpose of this study is to contribute knowledge on how pedagogues use play as a way to expose children to the English language. I chose the qualitative method of interviews to conduct my study. The objects of study were four English speaking pedagogues at a preschool with English in their profile. This profile was a major factor when choosing where to carry out the study, as not every preschool in Sweden offers English.The interviews were conducted in English, as all four pedagogues were native English speakers and I did not want a possible language barrier to influence the results. The questions were composed with play as a focal point and a way to expose the children to English.My findings showed that play is an important tool for children to take part of and learn English.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Syftet med min uppsats är att göra en jämförelse av hur lärare ochandraspråkselever i årskurs 7-9 säger sig arbeta med ordinlärning ochinlärningsstrategier i ämnena svenska som andraspråk, engelska ochmoderna språk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkät samt lärarintervjuer. Denklassificeringsmodell för språkinlärningsstrategier jag valt att utgå ifrånär utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lärarna redogör för en undervisning som i många avseendengår hand i hand med de teorier som finns om ordinlärning visar det sigatt eleverna är relativt begränsade i sin användning avinlärningsstrategier. Det jag kommit fram till är att lärarna måstetydliggöra för eleverna varför det är bra att använda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall användas.Citatet nedan är en fri översättning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete på ett bra sätt (Oxford 1990:135)..

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter på EU:s hemsida. Syftetär att ta reda på vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehållsmässigaskillnader och likheter det finns mellan källtext och måltext då detfinns restriktioner såsom utrymme och måltexten inte får avvika för mycketfrån källtexten. Resultatet visar att översättaren ibland har varit tvungen att geavkall på framförallt syntax och semantik för att måltexten ska bli lättförståeligoch ligga på rätt nivå för sitt syfte, nämligen att informera allmänhetenom EU:s arbete..

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.