Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering.

Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i så fall hur, lärares egna erfarenheter från föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans ämne Idrott och hälsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan få för eleverna.Studien använde sig av följande frågeställningar:Undervisar lärare i Idrott och hälsa i större utsträckning inom moment som de har egna erfarenheter av från föreningsidrotten än inom moment där de saknar egna erfarenheter?Använder lärare i Idrott och hälsa de idrotter som de själva har erfarenhet av inom ämnets undervisning i syfte att eleverna skall lära sig något mer än själva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lärarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare i två F-9 skolor i Stockholms län. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre män och tre kvinnor i åldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. En dokumentinsamling med lärarnas Lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur tre lärare i Idrott och hälsa lägger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. De frågeställningar som ska besvara syftet är följande: Vilka olika arbetssätt genomsyrar undervisningen bland lärarna i Idrott och hälsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsställelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslärare på grundskolan och sju elever i skolår nio. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslärare arbetar på skilda sätt. En idrottslärare arbetar i block där olika moment läses i två till tre veckor.

Idag växer andelen flerspråkiga elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga eleverna?Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att när en nyanländ elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen.Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de?Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer?Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg?MetodDen här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar.